Jesper och Erik hade en uppgift att konstruera ett frisörbord. Genom intervju med en frisör tog de reda på vad de saknade med sitt frisörbord och konstruerade det mest optimala för att passa just dem. Här visar Jesper upp sitt.  Foto: Elin Nittmar.

Av Emma Norén Mårtensson den 1 juni 2023 12:11

Inne på Kattegattgymnasiet i Halmstad möter vi Erik Broms och Jesper Hederström. Båda studerar ett fjärde tekniskt år till gymnasieingenjör, ett påbyggnadsår som man kan studera efter gymnasiet där man fördjupar sig i de tekniska kunskaperna. Båda läser inriktningen design och produktutveckling där man bland annat lär sig CAD/CAM och kunskaper inom företagsekonomi och juridik.

– När vi läste juridik var det bland annat fokus på arbetslagen, det har känts relevant då vi kommer ha användning av det i arbetslivet, säger Jesper Hederström.

Erik Broms nickar och håller med.

– Jag har lärt mig jättemycket, speciellt under praktiken.

Under de två terminerna har de sammanlagt tio veckors praktik, en period med fyra veckor och en period med sex veckor.

– Jag spenderade mina ena praktikperiod på ett företag i Falkenberg där jag arbetade som cad-konstruktör för maskiner till papperskonstruktion. Sedan praktiserade jag på ett företag som tillverkar lampor, det var häftigt att se hur det gick från sketch till en färdig lampa, säger Jesper Hederström.

Erik genomförde sin praktik på Certex där han nu har fått jobb som CAD-konstruktör efter studierna.

Sommarlovet lockar runt hörnet, men denna sommaren är inte som vanligt. Dem båda tar nu examen och kan titulera sig själva som gymnasieingenjörer. Efter fyra år av studier är det äntligen dags att ta det stora klivet ut.

– Året har gått jättesnabbt, jag har haft jätteroligt och det har verkligen varit ett grymt gäng vi har studerat med. Under sommaren ska jag arbeta på ett lager där jag har fått sommarjobb, förklara Jesper.

Erik håller med,

– Man har knappt hunnit blinka innan det har tagit slut.

Många har stått där och många kommer nog att stå där, en dag när gymnasieåren är över och man ska göra vägvalet om man ska ta steget ut i arbetslivet, eller om man ska fortsätta studera. Det kan vara svårt att veta vad man vill och vad man har för krav på sin nya arbetsplats. Vid frågan kring vad ser som en attraktiv arbetsplats blir de fundersamma och tänker efter vad som är viktigt för just dem.

– Under en av praktikperioderna hamnade jag bland ett riktigt grymt gäng. De var positiva, snälla och hjälpsamma. Det gör verkligen att man vill vara kvar, säger Jesper.

Under intensiva veckor när skolan är i sitt sista slutskede deltog de båda i ungdoms-SM i CAD-konstruktion, en tävling som är i tre steg. De båda tog sig hela vägen till tredje steget och därmed finalen och tävlade om att ta hem prispallen, men det räckte inte hela vägen, men bittra, det är dem inte.

– Den som vann är väldigt duktig, jag trodde inte ens jag skulle ta mig igenom steg två, säger Erik med ett leende.

Jesper och Erik har tillsammans konstruerat en bädd soffa. Genom att dra isär soffan och sedan skjuta in bordet förvandlas den till en säng.  Foto: Elin Nittmar.

Steg tre gick bland annat ut på att göra en legogubbe under 30 minuter, och under del moment två skulle de konstruera en grävmaskin under två timmar, något som krävde fokus och en rad problemlösningar att klura ut.

– Jag har aldrig gjort något liknande så det var svårt, speciellt när det är under stress, säger Erik.

– Under steg två hade vi en hel vecka att lära oss ritningarna, det var lite annorlunda jämfört med steg tre då det var mer stressfulla moment, säger Jesper.

En av lärarna de har haft genom året är Linda Olofsson som sitter och rättar de sista proven innan alla ska ta ett välförtjänt sommarlov.

– Det är inte lika intensivt denna veckan som det var förra, men det är mycket nu i slutskedet, förklarar Linda.

Hon berättar att teknikprogrammet kanske inte är det hetaste programmet, och att det är svårt med teknik då det är få som förstår vad det innebär.

– Man måste förklara vad själva yrket innebär. Har man en ingenjör hemma kan unga skapa sig en bra bild om vad yrket innebär. Men har man ingen nära sig som är ingenjör kan det vara svårt att greppa, säger Linda Olofsson, lärare på teknikprogrammet.

Både Jesper och Erik har föräldrar som läst en liknande utbildning eller arbetar inom liknande yrke, vilket gjorde att de fick upp ögonen för teknik. De båda upplever att det tillkommit fler tjejer in på linjen, en bild som även Linda delar.

– Det är tunt, men det går lite i vågar. Vi har försökt arbeta med olika medel för att få in tjejer på programmet. Jag tror att man måste börja tidigare än när gymnasievalet ska ske för att visa tjejer att de är en självklar del och att även de passa in här. Vi måste även hitta de som kanske inte hade tänkt sig att söka hit.