3D-printing och hälsa: ”Vet inte de långsiktiga konsekvenserna”
Av En stor studie kring hur additiv tillverkning påverkar hälsan har nyligen genomförts. Den har slutdestination Arbetsmiljöverket som i sin tur behöver underlag för att besluta om nya arbetsskyddsförordningar.
I en växande marknad har kunskap tidigare saknats, men studien som har pågått sedan år 2017 och inkluderar 24 samarbetspartners, uppges ge svar på tal.
– Jag vågar påstå att det är den största och bästa studien angående hälsa och AM-tillverkning som finns i nuläget, säger Pelle Mellin vid Swerim som varit projektledare för de två avslutande faserna, i ett pressmeddelande.
Några av de deltagande parterna är bland annat Sahlgrenska sjukhuset, Karolinska institutet, Region Östergötland, Örebro universitet och en rad AM-verkstäder och företag som tillverkar 3D-printrar.
Totalt har 200 personer som arbetar med additiv tillverkningen deltagit i hälsoundersökningar. I undersökningarna har man bland annat tittat närmre på påverkan på lunghälsa och njurfunktion, mätt metaller i blodet och låtit deltagare själva uppskatta sin hälsa i enkäter.
– Vi har även tittat på hur partiklar och kemikalier i verkstäderna påverkar lungceller och andra typer av celler och kan konstatera att det här är relativt “snälla” miljöer, vilket är ett väldigt skönt resultat för industrin att komma i mål med. Det går inte att påvisa några negativa hälsoeffekter, även om det märks en förhöjd halt av metaller i blodet om det slarvats med skyddsutrustningen i metallverkstäderna, kommenterar Pelle Mellin.
Resultatet till trots tycker han att Arbetsmiljöverket ändå har anledning att se över gränsvärden och krav på skyddsutrustning.
– Jag menar att de riktlinjer som finns idag när det gäller till exempel koboltpulver, som används vid viss additiv tillverkning, är för generösa. Vi vet ju ännu inte de långsiktiga konsekvenserna. Finland har redan idag ett gränsvärde för nanopartiklar. Det har vi ännu inte i Sverige och det är oklart om det kommer att införas, säger Pelle Mellin.
