År 2005 omsatte svensk miljöteknik 102 miljarder och exportsiffran var 24 miljarder. Exporten av svensk miljöteknik har ökat med 36 procent sedan 2003 men står fortfarande bara för en femtedel av miljöföretagens totala omsättning. - Att hela 80 procent av miljöteknikföretagen är små, med max tio antällda, gör att de har svårt att stå sig i internationell konkurrens, säger Berit Gullbransson, Swentecs direktör. Inom branschen finns också många ingenjörer men få entreprenörer, vilket är ett hinder för utvecklingen av affärer. - Utmaningen ligger i att företagen ges möjlighet att växa och utvecklas på hemmaplan. Helt avgörande för exporten av svensk miljöteknik är att företagen har demonstrationsanläggningar i Sverige. Sverige har alltså goda förutsättningar för utveckling och tillväxt inom miljöteknik. Men för att klara konkurrensen globalt måste svenska företag och forskare samverka enligt den forskningsstrategi som Formas och Vinnova lämnat till regeringen. Det behövs tvärvetenskaplig forskning som ser till hela system. Forskningssatsningar bör ta fasta på svenska styrkeområden som hållbart samhällsbyggande, transporter för ett uthålligt samhälle, energiteknik, miljöskyddsteknik, bioresurser samt lätta och avancerade material. - Strategin ska stärka miljöteknikforskningen och få företag och forskare att samverka, säger Sture Blomgren, tillförordnad generaldirektör på Formas. Det behövs tvärvetenskaplig forskning som ser till hela system och inte bara till enskilda produkter och det behövs också samhällsvetenskaplig forskning. En viktig fråga är förutsättningarna för samfinansiering av forskningen mellan offentlig verksamhet och näringsliv. Det finns stor potential för svensk miljöteknik inom hela Sveriges industri. - Näringslivet ska gå in med lika mycket medel och små och medelstora företag ska delta, säger Per Eriksson, generaldirektör på Vinnova. Satsningen ska stärka företagens internationella konkurrenskraft och ge hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen i Sverige. Men, Sveriges lilla hemmamarknad kan bli ett hinder i utvecklingen. - Intresset för miljöteknik är stort i näringslivet och hos myndigheter. Sverige är till exempel bland de bästa på att komma till rätta med utsläpp och giftiga ämnen i produkter och i industriprocesser, säger Per Eriksson. Men det svenska innovationssystemet har också svagheter - hemmamarknaden är liten och de flesta företagen inom till exempel reningsteknik, avfallsteknik och förnybar energi är små. För att stärka miljötekniken och få ut den brett på marknaden behövs samverkan mellan flera aktörer liksom satsningar inom flera delar av innovationskedjan. Den nya forskningsstrategin ligger till grund för en gemensam utlysning av nya forsknings- och utvecklingsmedel i vår. Omkring 45 miljoner kronor ska satsas under 2007-2008. I strategin ges en bred definition av miljöteknik: Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar sett i ett livscykelperspektiv. Denna definition av miljöteknik är helt i linje med definitionen av miljöteknik i EU:s ETAP (Environmental Technologies Action Plan). Syftet är att förskjuta fokus från produkter till hela system, resurseffektivitet och hållbar utveckling. Swentec har också påbörjat ett kartläggningsarbete av svensk miljöteknik för att identifiera den svenska spjutspetskompetensen och kunna stödja miljöteknikföretagen i alla delar av värdekedjan; från tidigt stadium till export. Första delen i det arbetet är nu klart och presenterar bioenergi och biodrivmedel, som är ett område där Sverige ligger långt framme. Samtidigt undersöks det internationella behovet och aktuella marknader för att den svenska tekniken ska få så stort genomslag som möjligt.