Om 20 år är kanske oljan överflödig. Tänk dig att olja byts mot vätgas – vatten ersätter växthusgaser. Fransmannen Benoît Lafitte, 27 år, forskar i Lund sedan fem år tillbaka och sitter på en nyckel till vätgassamhället. Fyra av åren i Sverige har han ägnat åt det plastmembran som behövs i bränsleceller, som medverkar till att enda avfallet efter fordons, hus och industriers energiförbrukning blir vatten. Något patent finns inte och det är många som forskar på området. Konkurrerande forskare inom Volkswagenkoncernen har utvecklat en högtemperatur-bränslecell som ska göra systemet i bilen billigare, lättare och mer hållbart – avgörande faktorer för att ge bränslecelltekniken en knuff på väg mot serietillverkning. - Patentverket tycker vi är galna som inte skyddar vår uppfinning, men som forskare vill man inte blockera utvecklingen, utan bidra med sin lilla del, säger Benoît Lafitte när tidningen ringer mitt under pappaledigheten. Hans barn kommer förhoppningsvis kunna dra nytta av upptäckten i sin bil om två decennier. Men även om vi går över till bränsleceller idag, tar det 30-40 år innan det får effekt på miljön. Bränsleceller kan komma att utklassa vanliga oljeberoende och klimatförstörande förbränningsmotorer. Redan i mitten av 1800-talet kände man till bränsleceller, men det är först med det överhängande klimathotet som utvecklingen tagit fart. Runt om i världen satsas nu miljarder på forskningen. Omkring år 2020 tror Volkswagen att deras första fordon är igång. I Volvos forskningsprogram Mistra har Benoîts bidrag varit att effektivisera bränslecellerna. Genom membranet effektiviseras framställningen av bränslecellskraften, när den protonledande filmen fästs mellan elektroderna och förbättrar överföringen. Membranet är tillverkat av polysulfoner, som ger högpresterande termoplaster med utmärkta kemiska, mekaniska och termiska egenskaper. Då behövs väl olja i tillverkningen av dem här? - Jo, det är riktigt, men man skulle kunna tillverka dem av biomassa också. Hur som helst skulle vi kunna sluta ta upp 98 procent av den olja som bara bränns upp idag, om vi går över till effektiva bränsleceller istället. Men det krävs fortfarande mycket forskning innan vi lever i en koldioxidfri värld. Inom bränslecellstekniken behöver man nya lösningar för hur grafit, platina och stål till själva cellen ska produceras. Dessutom måste man hitta sätt att förvara vätgasen. Och membranet kostar idag ett par tusen dollar per kvadratmeter. Lafittes upptäckt räknas ändå som ett stort steg i rätt riktning. De tidigare membranen har varit ännu dyrare och bara klarat av en temperatur på 60-70° C. - Jag har identifierat filmens olika karaktärer och fått fram en film som klarar 120° C, berättar han och tror att framställningen ska kunna göras billig och konkurrenskraftig. - Då kan den vara till nytta för alla och användas till allt som kräver energi, avslutar Lafitte.