Svenska utsläpp av luftföroreningarna svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen och partiklar minskar tydligt sedan 1990. Däremot har utsläppen av koldioxid minskat i betydligt mindre omfattning från 1990 fram till idag. Utvecklingen av koldioxidutsläpp varierar dock stort mellan olika sektorer. En sektor där utsläppen har ökat svagt under tidsperioden är transportsektorn. Även om transporter över tid har blivit mer energieffektiva, ökar utsläppen kontinuerligt för godstransporterna. Industrin har minskat sina utsläpp kraftigt sedan 1970-talet till följd av en rad olika orsaker. Oljekriserna i början av 1970-talet ställde krav på industrin, men också hushållen, att hitta alternativa energikällor. Sverige ökade andelen el. Andra orsaker är exempelvis utbyggnaden av kärnkraften, omfattande investeringar och energieffektiviseringar, ökad biobränsleanvändning och ökade energipriser. Koldioxiden är idag den mest uppmärksammade växthusgasen, men det finns andra ämnen som också har en negativ inverkan på miljön och på olika sätt bidrar till växthuseffekten. Ett av dessa är svaveloxid som, tillsammans med kväveoxider, bidrar till försurningen av skog, sjö och mark. Kväveoxider bidrar också, tillsammans med flyktig organsiska ämnen, till bildningen av marknära ozon. Ytterligare ett ämne är hälsovådliga partiklar i atmosfären. Samtliga av dessa ämnen bildas vid förbränning av fossila bränslen som kol och olja. I den internationella klimatdebatten har fokus framför allt riktats mot koldioxid. Sverige har både relativt låga koldioxidutsläpp per capita och per BNP, jämfört med ett stort antal andra länder. Dessutom ligger Sverige en bra bit under de genomsnittliga utsläppen både inom EU och OECD. En bidragande orsak till detta är att andelen fossila bränslen i det svenska systemet har minskat kraftigt sedan 1970-talet. Däremot varierar andelen fossilt bränsle beroende på vilken sektor i samhället som studeras. Sverige har en relativt stor andel el i energisystemet, framförallt inom basindustrin. Dessutom har övergången från olja till el bidragit till låga utsläpp i många sektorer eftersom kraftproduktionen är baserad på vatten- och kärnkraft och biokraft, vilka inte ger upphov till koldioxidutsläpp. Samma mönster gäller exempelvis för Schweiz, Norge, Japan och Island som i likhet med Sverige har hög andel koldioxidfri elproduktion i sina nationella energisystem. Den senaste tiden har miljöfrågor fått ett ökat fokus. EU:s toppmöte i Bryssel den 8 och 9 mars landade i ett antal bindande miljömål för unionen. Fram till 2020 ska EU-ländernas utsläpp av växthusgaser minska med 20 procent jämfört med 1990. Om länder som USA, Kina och Indien ställer sig bakom målet ska EU minska utsläppen med 30 procent. Dessutom ska sol-, vind-, vatten- och biokraft svara för 20 procent av EU:s energibehov, jämfört med drygt 6 procent i dag. Där är Sverige bland de bästa i Europa tack vare vattenkraften och biokraft som ger en stor andel förnyelsebar energi. Hur minskningen ska fördelas mellan EU:s medlemsländer är nästa förhandlingsfråga.