Enligt WHOs bedömning blir trafikolyckor det tredje största hälsoproblemet år 2020. I dagsläget omkommer 1-1,5 miljoner människor varje år i trafiken i världen. Därtill kommer alla de som skadas i trafiken. Bara i Sverige kostar trafikolyckor samhället cirka 30 miljarder kronor per år (2005). Det ligger alltså stora mänskliga och samhällsekonomiska vinster i ökad trafiksäkerhet. Sverige är i dag ett av världens ledande länder vad gäller fordons- och trafiksäkerhet. Sverige har också under de senaste femtio åren satsat stora resurser på fordons- och trafiksäkerhetsforskningen, från bland annat Vinnova och Vägverket. En ny rapport har analyserat effekterna av de offentliga medel som satsats via Vinnova och dess föregångare samt Programrådet för fordonsforskning (PFF). Resultaten visar att forskningen bidragit till att Sverige årligen sparar 481 liv, som motsvarar ett värde på 8,4 miljarder kronor, och förebygger många svåra och lätta skador i trafiken. Totalt har de offentliga finansiärerna satsat 440 miljoner kronor under åren 1974-2004. Merparten av medlen har gått till fyra forskningsmiljöer som kompletterat varandra på ett värdefullt sätt. Chalmers har inriktat sig på säkerhetssystem för fordon, Lunds tekniska högskola på trafikmiljön i tätorter, Uppsala universitet på trafikanters beteenden medan VTI har en bred verksamhet, varav cirka 40 procent avser trafiksäkerhet. Rapporten har i fallstudier studerat effekterna av fem viktiga forskningsområden. Till exempel beräknas Chalmers och VTI:s forskning kring bättre säkerhet för barn i bilar ha kostat samhället sammanlagt cirka 200 miljoner kronor. Detta har gett ett samhällsekonomiskt värde på 1,4 miljarder kronor genom 16 färre dödade, 38 färre svårt skadade och 504 färre lätt skadade per år. Chalmers forskning kring sidokollisionsskydd beräknas ha kostat samhället cirka 450 miljoner kronor. Detta beräknas ha gett en samhällsekonomisk nytta på totalt 4,6 miljarder kronor genom 10 färre dödade och 75 färre svårt skadade per år. De fem områdena beräknas ha bidragit till en nettonytta på sammanlagt cirka 20 miljarder kronor. Studien visar även att fordons- och trafiksäkerhetsforskningen har bidragit till att svensk fordonsindustri, med underleverantörer som till exempel Autoliv, har utvecklat en rad säkerhetsprodukter som har stärkt företagens konnkurrenskraft. Den bakåtvända bilbarnstolen visar till exempel hur en innovation kan revolutionera samhället. Fordonsindustrins, trafikmyndigheternas och försäkringsbranschens gemensamma koncept den svenska bilbarnstolskulturen hade stor betydelse för att skydda barn i trafiken. Den starka kopplingen till fordonsindustrin innebar att bilbarnstolarna kunde börja produceras snabbt. Kopplingen till myndigheter och organisationer bidrog till att lagar och andra åtgärder kunde påskynda användningen. - Studien är unik eftersom den undersökt ett så stort forskningsområde under en så lång tidsperiod. Resultaten visar att Sveriges investeringar i forskningen har haft stor betydelse både för utvecklingen av vår fordonsindustri och för trafiksäkerhet över hela världen, säger Per Eriksson, generaldirektör Vinnova. För att ytterligare stärka Sveriges ledande position inom fordons- och trafiksäkerhetsområdet fördjupar nu Vägverket och Vinnova sitt samarbete i gemensamma FoU-program och FoU-projekt. Detta ska bidra till både ökad trafiksäkerhet och till ökad konkurrenskraft för svensk fordonsindustri med underleverantörer. Analysen av den svenska fordons- och trafiksäkerhetsforskningen har gjorts av Transportøkonomisk institutt (TØI) och Møreforskning Molde (MFM) i Norge.