Lärlingsutbildningarna inleds hösten 2008 och kan genomföras inom nationella och specialutformade yrkesinriktade program. Minst halva utbildningstiden ska förläggas till arbetslivet och det blir tillåtet att anställa eleverna. Det ges också möjlighet att reducera kärnämnen införs, men eleven måste läsa minst 500 gymnasiepoäng där svenska, engelska, matematik, samhälle, historia, religion och idrott ska ingå. Eleven ska ha rätt att läsa in högskolebehörighet både under gymnasiet och på komvux. - Genom att förlägga minst halva utbildningstiden till en arbetsplats garanteras eleverna moderna yrkeskunskaper. Företagen måste ta ansvar för en god utbildning, men får ersättning både i pengar och genom bättre utbildad arbetskraft, säger skolminister Jan Björklund. Arbetsplatser som erbjuder sig att ta emot, utbilda och handleda lärlingar får ekonomisk ersättning av kommunen. Ersättning till företagen ges dels för praktikplatsen dels för handledarutbildning. Kommunen får 25 000 kronor per år och lärlingsplats i ersättning från staten. Sammanlagt satsas 515 miljoner under tre år, varav 450 miljoner på ersättning för lärlingsplatser och 75 miljoner för handledarutbildning. Lärlingsråd med företrädare för skola, företag och fackförbund ska införas i de kommuner som startar lärlingsutbildningar. Stor lokal frihet och flexibilitet ska gälla för att utbildningen ska kunna svara mot lokala och regionala behov. Lärlingsutbildningen är ett komplement och alternativ till den mer skolförlagda yrkesutbildningen. - Det är dags att Sverige gör som många andra länder, inför riktiga och moderna lärlingsutbildningar. Lärlingssystem är ett sätt att matcha ungdomar direkt ut i arbete säger skolminister Jan Björklund.