23948sdkhjf

Teknikcollege bättre än lärlingsutbildningar

Lärlingsutbildningar sumpar chansen att skapa en yrkesutbildning av hög kvalitet. Detta hävdar Ola Asplund på Industrifacket Metall i en debattartikel, som svar på artikeln i förra numret om docent Lars Petterssons förslag på lärlingsutbildningar inom svensk industri.

Krisen för gymnasieskolans yrkesutbildningar är tydlig för allt fler. Från industrins sida har vi sedan länge konstaterat att dagens program inte håller måttet. Utbildningen ger inte ungdomarna tillräckliga kunskaper för att bli attraktiva på arbetsmarknaden, kommunerna betalar dyra pengar för ett utbildningsalternativ som allt färre ungdomar är intresserade av och företagen klagar på att ungdomarna är omogna för arbetslivet. Nu talar många om lärlingsutbildningar som lösningen på dessa problem. Man menar att yrkesutbildningarna blivit för teoretiska och att många skoltrötta ungdomar väljer dessa utbildningar som en sista utväg efter en misslyckad grundskola. Tyvärr blandar man därmed bort korten för möjligheterna att skapa en yrkesutbildning av hög kvalitet som motsvarar arbetslivets krav. För det första: Lärlingsutbildningar är säkert en bra form för enskilda elever som av olika skäl har svårigheter att passa in i ett normalt klassystem. Det kan också vara en lösning för smala yrkesområden som inte behöver utbilda stora grupper av elever varje år, typiskt sett inom vissa hantverk. För det andra: Vi klarar inte de massiva rekryteringsbehov som svensk industri står inför med en lärlingsmodell. Skälen är följande: - Det finns inte tillräckliga resurser för att ge den handledning som krävs om 10-15 000 elever årligen ska få en individuellt anpassad utbildning som samtidigt är anpassad till en generell industriarbetsmarknad. - Problemet att eleverna inte är mogna för gymnasieskolan måste väsentligen lösas i grundskolan. Det är vare sig humant mot eleverna eller ekonomiskt försvarbart att transportera unga människor nio år genom ett skolsystem som inte avsätter godkända resultat. -Det finns nu en modell sjösatt som tar tillvara erfarenheterna från de bästa industrigymnasierna och som samlar kommuner och skolfolk till ett nytag på yrkesutbildningsområdet - den modellen heter Teknikcollege. Bakom Teknikcollege står fack och arbetsgivare inom industrin och modellen bygger på ett nära samarbete mellan skola och arbetsliv på det lokala/regionala planet. För närvarande omfattas sex regioner i Östergötland, Örebro län, Västmanlands län, Värmland och Skåne av kommunala partnerskap för Teknikcollege. Ytterligare ett flertal regioner är långt komna i förberedelserna och arbetsmarknadsparterna inom industrin har satt som målsättning att alla stora industriregioner ska ha ett teknikcollege till år 2010. Bildandet av en riksorganisation för Teknikcollege står närmast på dagordningen. Sökandet efter en ny yrkesutbildningsmodell kan alltså tills vidare läggas ner. I stället bör krafterna användas till att stödja utbyggnaden av Teknikcollege, som för övrigt redan börjat få efterföljare som Vårdcollege och Servicecollege. Med det utvecklade kontaktnät mellan skola och företag som Teknikcollege förutsätter, finns dessutom goda möjligheter att även organisera bra lärlingsutbildningar, där så krävs.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063