Vid årsskiftet gör gamla Luftfartsverket, numera LFV den största sänkningen någonsin av sina priser för flygbolagen, de så kallade trafikavgifterna. LFV är också med och satsar på projekt som ska ge nya turist- och resandeströmmar. Totalt handlar det om över 100 miljoner kronor för flygbolagen. - Vi har genomfört ett stort effektiviseringsprogram som lett till sänkta kostnader och trafiken har utvecklats mycket positivt och våra intäkter har ökat. Därför har vi nu möjlighet att ge tillbaka pengar till flygbranschen, samtidigt som vi kan öka volymen på våra flygplatser, säger generaldirektör Lars Rekke. Kinesiska flygfraktbolaget Jade Cargo International startar trafik till Stockholm-Arlanda Airport till och från Shenzhen, i närheten av Hongkong. - Detta är den fjärde nya jumbooperatören på Arlanda på sex månader. Jag vågar påstå att en sådan expansion är unik i hela flygvärlden, säger Björn Ragnebrink, affärsutvecklare frakt hos LFV. Även om volymerna för flygfrakten totalt sett bara står för en procent av det Sverige exporterar, så utgör värdet på varorna som flygs tio procent av svenska exportinkomster. Att ha goda flygfraktförbindelser är alltså angeläget för svenskt näringsliv. Att frakten nu i allt högre utsträckning flygs direkt från Stockholm istället för att köras på lastbil till något annat flygnav i Europa, för att sedan flyga över Stockholm på väg mot Asien, är en miljöfördel anser LFV. Under det senaste halvåret har även Korean Air Cargo startat trafik på Arlanda till och från Seoul, Cathay Pacific Cargo till och från Hongkong och China Airlines Cargo till och från Taipei. Även dessa med Boeing 747F och två avgångar i veckan, alltså totalt åtta avgångar varje vecka med jumbojet för frakt. - Stockholm är Skandinaviens största marknad för flygfrakt och nu har Arlanda på allvar etablerat sig som en stor fraktflygplats, säger Björn Ragnebrink. Framgångarna kommer samtidigt som forskare menar att flygtransporterna måste minska, om ekvationen med minskad koldioxidhalt i atmosfären ska gå ihop. Enligt studierna hinner nya tekniska lösningar eller alternativa drivmedel inte ge effekt på 50 års sikt. Om man får tro de senaste forskningsresultaten kommer enbart flygtrafiken lägga beslag på nästan hela utsläppsutrymmet innan 2050, om flygtrafiktrenden håller i sig. - Flyget ökar med fem procent varje år och eftersom utsläppen sker uppe i atmosfären måste även vattenånga räknas till flygets växthusgaser. På hög höjd ger utsläppen från flyget en växthuseffekt som är minst två till tre gånger högre än den som släpps ut på marken,förklarar Magnus Blinge forskare i miljölogistik vid Chalmers. Flygbränslen är helt obeskattade medan vägtrafiken betalar högst koldioxidskatt av alla sektorer. Vad gör den svenska regeringen för att minska flygets utsläpp? - Vi arbetar inom EU för att även transportsektorn ska omfattas av systemet med utsläppsrätter och att det ska omfatta flera länder, säger Hannes Borg, politiskt sakkunnig vid Miljödepartementet. Flygindustrin skulle kunna investera i koldioxidsänkande åtgärder inom till exempel energi och hushåll. Industrin får anpassa sig, men ändras våra konsumtionsvanor? Är det försvarbart att välja flyget som transportmedel när klimatsituationen ser ut som den gör? - Vi tror inte man använder flyget för nöjes skull, säger SAS miljödirektör Niels Eirik Nertun som menar att transportmedlet är det viktigaste och mest nödvändiga för att världssamfundet ska nå sina mål. Han tycker att miljöförbättrande åtgärder på två procent bör tas med i forskarnas miljökalkyl och därmed räkna med en miljöbelastning på bara tre procent per år. Nyligen lanserade SAS möjligheten för kunderna att betala för utsläppen. - Flygtrafiken lägger inte alls beslag på utsläppsutrymmet inom 50 år. SAS trycker hårt på argument som globaliseringens nytta för handels- och teknikutvekling mellan världsbefolkningar, stabilitet och fred på jorden. - Vi är övertygade om att flygets samhällsnytta långt överstiger den miljöbelastning vi står inför, säger Nertun. LFV anser att de sedan 2006 är ett klimatneutralt företag. - Utsläppen ökar eftersom efterfrågan på flyg hela tiden ökar, men vi har halverat våra egna utsläpp på tre år. Och resterande utsläpp kompenserar vi med köp av utsläppsrätter. På våra flygplatser kostar det mer att starta för ett äldre flygplan som släpper ut mer och bullrar. Europeisk flygforskning och flygindustri räknar med att till år 2020 kunna utveckla flygplan med 50 procent mindre bränsleförbrukning, jämfört med de flygplan som produceras idag, förklarar Lars Rekke och fortsätter. - Jämfört med flygplan från 1960-talet är dagens flygplan 70 procent mer bränsleeffektiva. Ett bättre samarbete över nationsgränserna och en effektivare flygtrafikledning kan spara bränsle och därmed minska utsläppen av växthusgaser. Nu jobbar LFV för att utveckla ett gemensamt luftrum med Danmark och på sikt även med andra nordiska länder. Handel med utsläppsrätter är en bättre lösning än skatter och avgifter tycker Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. - Men det är viktigt att systemet byggs ut till global täckning, det kan hanteras inom FNs organ för internationell flygtrafk, ICAO, säger Ilmar Reepalu, ordförande för Svenska Kommunförbundet. - Alla transportslag måste bidra. Även andra transportslag som båt- och vägtransporter bör innefattas i systemet med utsläppsrätter. Medlemmarna i Transportbranschens Klimatinitiativ vill inte gå riktigt så långt. - Viktigt för oss är att ta fram statistik och nyckeltal för miljöpåverkan i långa logistikkedjor, för att hjälpa beslutsfattare och transportköpare, säger Mats Nyblom operativ chef för Maersk i Norden och Baltikum. Enligt företagsekonom Catrin Lammgård vid Göteborgs Universitet spelar miljövänlighet en avgörande roll vid marknadsföringen för transportföretag. Men att jämföra olika transporters klimatpåverkan är inte enkelt. För godstransporter finns idag ingen sammantagen studie baserad på färska uppgifter, endast verktyg som ger en indikation på de olika transportslagens miljöpåverkan. - Vilka utsläppsvärden det blir är helt avgörande av vilket fordon och vilken lastgrad respektive transportslag har, säger Magnus Blinge. Framför allt gäller det fartyg, där varje båt i princip har individuella utsläppssiffror. En livscykelanalys för järnväg och vägtransport visar att det sistnämnda kan vara ett miljövänligare alternativ, menar Niclas Svensson, doktorand vid avdelningen för industriell miljöteknik vid Linköpings Universitet. Han menar att det är viktigt att titta på hela livscykeln för olika slags trafik. Källa Ecological Economics 2004 (54: 417-434), Nätverket för miljö och transport (NTM) databas NTMCalc. Flygets klimatpåverkan nu och i framtiden, Jonas Åkerman jan 2007.