Avdelningen för polymera material vid Institutionen för materialteknik på Chalmers arbetar med biopolymerer. De blandar vanlig, vattenlöslig stärkelse med kemiskt modifierad, olöslig stärkelse. Stärkelsen bildar då en mycket tät gasbarriär, men är alldeles för lättlöslig för att användas i till exempel förpackningar. Den modifierade stärkelsen är däremot motståndskraftig mot vatten, men genomsläpplig för gas. - Bioplaster är svårare att processa vad gäller processbetingelser som tryck, hastighet, temperatur och så vidare, säger Mats Stading, som utnämnts till adjungerad professor i materialteknik. Området är mycket snävare för de här materialen. Man får utnyttOm man kombinerar vattenokänsliga delar med genomsläppliga, kan man få ett material som är tätt både för vatten och gas. Antingen i form av två skikt eller att den ena är inkapslad i den andra i form av droppar eller på annat sätt. Mats Stadings ämne är reologi, läran om hur material deformeras och flyter. Det kan handla om krukor för granplantor eller påsar för hushållens komposterbara avfall. Mjölkförpackningar av papp, plast och aluminiumfolie kan man ersätta med ett biologiskt material som är tätt både för vätska och för gas.