23948sdkhjf

Global handel ökar utsläppsvärden

Med ökad global handel finns anledning att undersöka hur utsläpp till följd av importen fördelar sig över världen och inte endast se till nationella utsläpp. De beräknade utsläppsvärdena varierar kraftigt beroende på vilken metod och vilka mätvärden man använder. En avgörande faktor är hur import av varor och tjänster vägs in visar en undersökning på KTH där fyra beräkningsmetoder jämförts.

- Ökad global handel gör att vi får mindre insyn och kontroll över den miljöpåverkan som sker till följd av den produktion som vår konsumtion är beroende av. När olja utvinns för att exporteras till Sverige, eller när bomull odlas, skör das, spinns, vävs De fyra metoder som jämförts ger värdena 57, 61, 68 respektive 109 miljoner ton koldioxid under ett år i Sveriges. Forskarna har utgått från befintlig statistik över import och konsumtion i Sverige, och har sedan med hjälp av varierande datakällor över utsläpp från produktion i olika länder, beräknat storleksordningen på koldioxidutsläppen världen över från vår import. Tre av de jämförda metoderna använder i huvudsak svenska utsläppsdata medan en metod helt bygger på befintliga uppgifter från de länder Sverige handlar med. Den sistnämnda metoden ger det högsta resultatet. - Uppgifter om hur mycket koldioxidutsläpp och andra miljöpåverkande gaser som sker från olika sektorer finns från de flesta länder men kvaliteten på uppgifterna varierar kraftigt. Rika länder har oftast bra statistik över utsläpp från sektorer medan fattBeräkningssättet att titta på avsändarland för importen och inte på det land där produktionen sker medför att utsläpp från vissa länder utanför EU underskattas. En jämförelse mellan utsläppsnivåer visar att utsläppen underskattas från bland annat Ryssland och förre detta Sovjetrepubliker (21 procent), Asien (4-14 procent), Latinamerika (8 procent) och Nordamerika (7 procent). För EU-länder, Australien och länder i Nordafrika överskattas utsläppen. Studien, som har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket, har genomförts vid avdelningen för industriell ekologi på KTH i samverkan med Statistiska centralbyrån samt NTNU, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062