Problemen har många orsaker, till exempel höga kostnader för allt från råvaror till pensioner. Men, det största problemet är ändå de dåliga intäkterna. USA:s tre stora biltillverkare lyckas inte sälja tillräckligt många bilar. Grundkursen i företagsekonomi betonar om storlek, och skalfördelar. Men i framtiden är det inte självklart det största företaget som är det mest framgångsrika. Det snabbaste företaget vinner. Trots miljödebatt, stigande bränslepriser, så har de amerikanska biltillverkarna fortsatt att trycka ut tunga och stora bilar på marknaden. Någonstans känns det som om de bestämde sig för att de kan skapa sin marknad och bestämma vilka bilar köparna vill ha. Med massiv marknadsföring skulle man kunna övertyga bilägarna om att de vill ha en bil från ett modellprogram som baserades mer på vad man gjort tidigare, och tycket man kunde, än vad kunden faktiskt ville ha. Det kanske gick på sextiotalet när man kunde göra samma modell i decennier, men med ny form på fenorna varje år. Idag har Ford, med svansen mellan benen, fått överge sin nylanserade Fivehundred och gå tillbaka till Ford Taurus, som känns igen, och efterfrågas. Det finns många lärdomar att dra av detta. Den viktigaste är att det är en ny marknad idag. Den är visserligen större än någonsin tidigare, med en snabbt växande medelklass i till exempel Kina och Indien - den amerikanska bilindustrins sista hopp. Men, den är också snabbare, och mer individualistisk än någonsin. Att man kan vara både stor och snabb visar framgångarna för Toyota som förmodligen är världens största biltillverkare idag, och växer genom att sälja fler bilar på fler marknader. Men det fungerar bara om man satsar mer på marknadsundersökning än marknadsföring. Och snabbhet.