Tunga manuella lyft förpassas till historien
Det lyckade projektet var ett samarbete med Motoman Robotics Europe AB, Delfoi och IVF Industriforskning och utveckling AB. Hillerstorp ligger i den omtalade småländska Gnosjöbygden. På vägen dit möter man gott om fullastade långtradare, många av dem med texten Gunnebo Troax. Inte så konstigt, eftersom företaget är Europas ledande leverantör av inomhusskydd. Fokus ligger på lätta och stabila nätpaneler för alla användningsområden, från enkla källarförråd, via stora stängsel till designade avgränsningar för robotceller. Den övervägande delen av produktionsprocesserna på Gunnebo Troax handlar om kapning och svetsning. Oändliga rader av stålrör kapas till stolpar och svetsas ihop till ramar. Mil efter mil av gallertråd kapas och svetsas ihop till ett nät som fullbordar steget till färdiga nätpaneler. Dessa processer sker sedan 2003 automatiskt på ett löpande band. - Men när det gäller lackeringsanläggningen så var denna tills helt nyligen inte fullt automatiserad, berättar produktionschef Nebojsa Obradovic. Själva lackeringen sköttes visserligen av robotar, men den tunga hängningen av panelerna utfördes fortfarande för hand. Gunnebo Troax hade funderat på att helautomatisera lackeringen ända sedan företaget fick en ny vd för cirka fem år sedan. Två viktiga skäl fanns. - Det första var konkurrensen från omvärlden. Åren 2002 och 2003 hade vi lite dåliga resultat och behövde göra något. Vi har sedan länge bestämt oss för att behålla jobben i Sverige och då måste vi automatisera de steg som låglöneländer kan göra billigare. Det andra skälet var arbetsmiljön. Företaget kunde helt enkelt inte fortsätta att låta folk lyfta stål i treskift. Det är inga små mängder som ska hängas på transportbandet och sedan tas ned igen. Per person räknat handlar det om åtta ton i veckan! Själva lyftet är en sak, men panelerna måste även balanseras och prickas in på två krokar som hela tiden rör sig. Risken för arbetsskador var uppenbar. Fem personer arbetade kontinuerligt vid lackeringen. Två hängde upp panelerna, två tog ned dem, medan en övervakade själva lackeringsprocessen. När ledningen klargjorde planerna på automatiserad hängning möttes de av stor skepticism, både i företaget och utanför. - Den rådande uppfattningen var att det helt enkelt var för svårt. Men vi beslutade ändå att genomföra det. Ingen annan har idag en sådan här anläggning vi är först. Och nu när vi har röjt vägen är andra väldigt intresserade. När Gunnebo Troax väl satte igång projektet behövde företaget få tillgång till rätt kompetens och detta fann man på IVF. Stefan Hjort från institutet hade redan 2004 besökt företaget och tittat på effektiviteten i lackningsanläggningen. Genom 3D-simulering identifierades då orsakerna till stillestånd i processen. Tillgängligheten ökade, från 75 procent till drygt 90. - Vi visste att IVF är ett av få ställen i Sverige som kan både automatisering och pulverlackering och som även har ett brett kontaktnät. Så vi bad Stefan Hjort göra en väldigt konkret förundersökning. Vi talade om vilka förändringar vi var beredda till och vad vi ville ha ut. Utgångspunkten var att starta med nätpaneler i bredder över 70 cm, alltså de tyngsta. Mycket av diskussionerna handlade om möjliga takttider, för företaget ville ha en snabb produktion. - IVF tog fram ett färdigt koncept som Gunnebo Troax sedan gick ut med till tre leverantörer av automatiserade lösningar. Valet föll så småningom på Motoman, som kunde leverera en nyckelfärdig anläggning, med robotar, programmering, arbetsgång och produktionsuppföljning. IVF anlitade även företaget Delfoi för en 3D-simulering av en hel produktionscykel. Det gjorde att ledningsgruppen direkt kunde se att vi inte pratade om science fiction, utan verklighet. I alla fall en simulerad verklighet. Den nya anläggningen började installeras i augusti 2005. Den omfattar fyra robotar som hänger upp panelerna och två som plockar ned dem. Och det räcker med en person som övervakar robotarna och en för lackeringen. När det gällde installationen ville företaget inte ha någon tidspress. - Vi ville att allt skulle bli perfekt från början. Motoman gjorde hela tiden ett väldigt bra jobb och gav support. Det var egentligen inga svårigheter, så vi kände aldrig någon rädsla att det inte skulle gå igenom. Ett litet, oväntat problem uppstod dock, nämligen med upphängningskrokarna. Robotar kräver ju absolut precision och det fanns inget företag som tillverkade krokar som dög. Nebojsa Obradovic himlar med ögonen och skrattar. - En krok är en krok. Och har alltid varit en krok. Den har aldrig var något märkvärdigt, men nu blev den plötsligt det. Vi blev tvungna att gå över till en ny metod, med ihoptejpade krokar som läggs in i en specialtillverkad matningsmaskin, ungefär som ett magasin stora häftklamrar. För varje hängning trycks två loss och positioneras exakt. Gunnebo Troax ställde väldigt hårda krav på att kunna hålla igång produktionen samtidigt som den nya anläggningen testades. - Vi krävde faktiskt 95 procents tillgänglighet under acceptanstiden. Och det klarade Motoman lätt. Allt gick över förväntan, så i februari 2006 stod anläggningen klar. - Hittills har vi kört den automatiserade hängningen bara på natten, för att spara in så mycket nattarbete som möjligt och naturligtvis minska de dyrare lönekostnaderna. Detta täcker cirka 45 procent av volymen, men tack vare att vi har prioriterat de tynNu går Gunnebo Troax vidare med nästa steg. Det gäller att göra anläggningen mer flexibel, så att den klarar fler typer av paneler. I år startar företaget därför två nya projekt med Motoman. - Det ena handlar om att anpassa automatiseringen till paneler i bredderna 2030 cm, vilka vi tillverkar i mycket stora volymer. I det andra ska vi anpassa krokarnas lägen till olika gods. Vi vill ha det så flexibelt och automatiskt som möjligt. Detta kommer troligen att medföra en liten robot till, monterad på väggen eller kanske i taket. Siktet är inställt på att denna kommer i drift under 2008. Nebojsa Obradovic vill att företagen håller kvar jobben i Sverige. - Och det kan vi göra om vi ständigt utvecklar verksamheten. Min utgångspunkt är att allt går att utveckla, allt går att göra bättre. Det kan ta tid, låt det ta tid, men det går att göra det! Företaget har förhoppningen att öka produktionen med 10-15 procent per år. Det innebär att ingen kommer att bli arbetslös på den här fabriken. Nyheter sprider sig snabbt i den småländska verkstadsindustrin. Den 24 maj höll Svensk Pulverlackteknisk Förening en konferens på High Chapparal, som ligger nästgårds från Hillerstorp. Deltagarna besökte även Gunnebo Troax för att studera den nya anläggningen. Säkert gick då fler företagsledningar från skepticism till stort intresse. Eje Andersson