En regntung vinter med idel översvämningar istället för snö, sommartemperatur i mars, etcetera. De ovanliga väderinslagen gjorde att debatten om växthusgaser och koldioxid verkligen kom igång på allvar den gångna våren. Men då detta skrives, i slutet av maj, har debatten dämpats. Farhågorna finns kvar, men själva debatten förs på en mer dämpad nivå. Miljön är hotad och det spekuleras fritt i hur man ska lösa framtidens infrastruktur. Många experter har uttalat sig. Tyvärr är en del av dessa självutnämnda och kommer med uttalanden som snarare kan ge skador än vård av den mänskliga miljön. Vilka experter ska vi tro på när var och en bara talar för sin sak? Utan en fungerande infrastruktur blir det problem för det svenska näringslivet att agera konkurrenskraftigt. Och utan ett konkurrenskraftigt näringsliv försvinner svenska arbetstillfällen. Att bygga nya bättre lands- och järnvägar samt hamnar kräver investeringar i mångmiljardklassen. Så hur ska man lösa framtidens infrastruktur? - Det är viktigt att satsa på underhåll, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson. Vi måste bli bättre på att underhålla de investeringar i infrastruktur som redan gjorts. Jan Sundling, vd för Green Cargo, håller med. Underhåll är viktigaste för all framtida trafik. - Jag förespråkar de som är intresserade av att köra på asfalt, säger Rune Landin, vd public Affairs på AB Volvo. En utbyggnad av motorvägsnätet, exempelvis längs hela E20, skulle ge fördelar för både näringsliv, miljö och säkerhet. Magnus Nilsson, trafikexpert på Naturskyddsföreningen, påpekade att infrastruktur dödar människor. Han avser då inte enbart de 450 som varje år dödas i trafikolyckor, utan alla de som indirekt dör av koldioxidutsläpp. - Vi behöver mer övervakning, säger han. Det finns alldeles för många drog- och alkoholpåverkade på vägarna. Här behövs både poliser och teknik. Investeringar av hastighetskameror betalar sig på några månader. Jan Sundling informerade åhörarna om att Green Cargo har installerat alkolås i alla sina bilar och förarna har utbildats i eco driving. Detta, tillsammans med en tätare kontroll av däckens lufttryck, har resulterat i en tioprocentig minskning av koldioxidutsläppen. Flera statliga och kommunala bolag, samt privatägda åkerier, har redan installerat alkolås i sina fordon, däremot är låsen ovanliga på privatbilar. Åsa Torstensson menade att alla som »åkt fast« för rattfylleri borde tvingas installera alkolås: - Det är män som kör berusade, sa hon. Därmed var detta en könsfråga. Moderator, Olle Rossander, provocerade genom att säga att politiker bollar med miljarder som om det vore miljoner. - Utbyggd infrastruktur drar med sig enorma kostnader och måste därför vara långsiktliga satsningar, menade Åsa Torstensson. Det är också därför det är så viktigt att underhålla de satsningar som redan gjorts. - Vi skulle vilja tidigarelägga flera vägbyggnadsprojekt och finansiera dessa genom långsiktliga avtal med privata näringslivet. - Politiker är fega, de är dåliga på att prioritera. Man ska anslå pengar till sådant som är motiverat. Det har, under flera år, förts en feg omoralisk trafikpolitik i Sverige, säger Magnus Nilsson och slog därmed åt både vänster och höger. Att finansiera utbyggnad av infrastruktur med pengar från banken innebär många år med kostsamma räntor. Detta är felprioriteringar. - I mer än 30 år har vi väntat på att E6 ska byggas om till motorväg även i norra Bohuslän, fortsatte Åsa Torstensson. Detta har bromsat näringslivets utveckling i regionen. Jan Sundling påpekade att utbyggnaden och moderniseringen av Hallsbergs järnvägsterminal finansierades av Green Cargo och kommunen i samarbete. Så visst finns det lösningar. - Genom samverkan mellan stat/ kommun och privata näringslivet kan man tidigarelägga viktiga vägbyggen, vilket i sin tur gynnar näringslivet och deras konkurrenskraft, sa Rune Landin. - Det är viktigt att satsade pengar hamnar där de gör mest nytta, menar Jan Sundling. Citytunneln i Malmö kostade 1,8 miljarder kronor enbart i utredningskostnader. Det är felsatsade pengar. - En nyligen offentliggjord samhällskalkyl visar att det kostat 70 miljarder kronor att INTE bygga, berättade Olle Rossander. Vi bränner alltså stora belopp utan att få någonting för dem. Så har den svenska långbänken äntligen fått en prislapp. - Nya byggen är inte viktigt, säger Magnus Nilsson. Det är viktigare att underhålla det befintliga. - Vi är ju en del av miljöproblemet, säger Rune Landin. Dels har vi en omfattande produktion, dels producerar vi fordon. Men vi arbetar mycket med miljöfrågorna både när det gäller produktion och pro-dukt. Med ny teknik har utsläppen begränsats och vi p
- Med höjda transportkostnader blir varorna dyrare. Olle Rossander undrade var smärtgränsen går. - Investeringssatsningarna mellan de olika transportslagen är mycket ojämn, säger Jan Sundling. Största investeringarna sker i landsvägsburen trafik medan vi hellre sett ökade satsningar på järnväg. - När det gäller järnväg har det hänt mycket positivt de senaste fem åren. Tidigare problem med att hålla tider är nästintill borta. Idag har vi en mycket hög punktlighet. Ett gemensamt telematiksystem, där samtliga länder i Europa finns anslutna, kommer att bli mycket betydelsefullt för framtida trafik. Europeisk järnvägstrafik är som regel synonymt med ett statligt monopolägande. Här är det dåligt med kommersiella intressen, skattemedel får ta förlustkostnaden. - Mängden transporter får inte bli en måttstock på vår välfärd, avslutade Magnus Nilsson. Deltagarna i paneldebatten var i stort överens; alla tar miljöfrågorna på allvar. Skillnaden är att man vill nå målet på lite olika sätt.
Text och foto: Bosse Lindström