Det finns drygt trettio företag i Sverige som har specialiserat sig på ytbehandlingen varmförzinkning. Metoden är känd, men branschorganisationen Nordic Galvanizers vill göra den än mer etablerad. - Det finns flera anledningar till att varmförzinka. Särskilt när kravet på långvarigt rostskydd ökar, säger Annikki Hirn framhåller ytterligare fem anledningar; lättare konstruktioner, högre säkerhetskrav, livslängd, estetiska krav och ekonomi (korrosion kostar pengar). - Jag brukar fråga blivande ingenjörer om de vet var de kan hitta varmförzinkade produkter. Oftast vet dom inte det. Då ber jag dom titta ut på parkeringen, på alla vägräcken och stolpar, säger Annikki Hirn. Varmförzinkade produkter finns alltså i stortArmeringsjärn är ett annat produktområde som varmförzinkas, men i Sverige har behandlingen haft det svårare att slå igenom i den branschen. - I vissa delstater i USA är det specat, att om en byggnad har närmre än 400 meter till havet, då ska den ha varmförzinkade armeringsjärn. Hon förklarar motståndet från byggindustrin med gamla fördomar. Eftersom betong är alkalisk är zinkens korrosion häftig i initialskedet. - Men när betongen har hårdnat sjunker pHvärdet, liksom korrosionsangreppet, som är försumbart i ett livslängdsperspektiv. Dessutom är den betong som finns idag vanligtvis mindre aggressiv mot varmförzinkad armering än gårdagens betong. En försvårande faktor för zink är priset, som nästan har tredubblats på två år. Men den prishöjningen har materialet gemensamt med många andra metaller. Varmförzinkning skyddar stål på två sätt. Dels bildar den ett heltäckande skikt med långsamt korrosionsförlopp. Järn korroderar annars ungefär 200 gånger snabbare än zink. Dels ger zink ett katodiskt skydd vid mindre skador på ytan. Detaljen som ska rostskyddas doppas i ett bad av smält zink, som även kan innehålla låga halter av järn, bly, vismut, nickel och aluminium. - Det forskas mer på legeringstillsatser idag än förr. Rätt legering kan styra tjockleken på skiktet och styra skiktets egenskaper. Förr körde alla med zink och bly, men bly har nu ersatts av till exempel vismut, säger Annikki Hirn. Och när vi ändå pratar nyheter så är miljöförbättrande åtgärder vid till exempel avfettning av de produkter som ska varmförzinkas betydligt vanligare idag. Det är ett område man har kommit långt på. Högtemperaturförzinkning (560 grader) används framförallt för massgods och mindre detaljer så som fästelement. Skikten är mer känsliga för slag och stötar än lågtemperaturskikt. Lågtemperaturförzinkning (455 grader) används på produkter som ska ha tjockare ytskikt, från cirka 80 mikrometer och upp till 200. Högtemperaturbehandlade detaljer har ett ytskikt på runt 50 mikrometer. - Högtemperatur eller lågtemperatur beror på vilket skikt du vill ha. Högtempererad förzinkning är mer lättrinnande och passar till gängade element som inte ska fyllas igen, som alltså följer produktens form. Som till exempel fästelement. Två begränsningar med processen är att den endast kan utföras i fasta anläggningar, liksom att zinkbaden bara klarar upp till en viss storlek. I Sverige är det största badet 13 meter, i Norden 15 meter och i hela Europa 25 meter. Om godset är längre än vad grytan tillåter är dubbeldoppning en möjlighet. - Men det mesta går att varmförzinka. Det finns vissa konstruktioner som måste vara i mindre delar och kanske skruvas ihop efteråt. Jag vet att till exempel segment för idrottshallar kan vara för stora, säger Annikki Hirn. En annan begränsning skulle kunna vara vikten, det finns ju en gräns för vad traverserna i taket klarar. Jag vet ett företag som doppade en produkt på 13 ton, men de påpekade också att där gick nog gränsen. Med så mycket stål kan också zinken kylas ner, till och med frysa, varför det krävs att varmförzinkningsföretaget krämar på med värme under själva doppet. En viktig och intressant fördel är att zinkbeläggningar blir tjockare vid hörn och kanter, till skillnad mot färgbeläggning. Det beror på att kristallerna växer snabbare där. En annan fördel är att zinkbadet kommer åt överallt, även inuti hålrum, något som enligt varmförzinkningsbranschen är svårt vid till exempel målning av en färdig konstruktion. - Det är viktigt med reproducerbarheten i processen, och det förenklas när man kör seriegods istället för styckegods. Företag som varmförzinkar åt BMW och Audi är jättebra på det där.