Syftet med den nya reformen var att skapa bättre förutsättningar för rekonstruktion av företag och att minska antalet konkurser. De nya reglerna har betydelse för bankernas kreditgivning och risktagande. Kreditgivning och de små och medelstora företagens kapitalförsörjning har varit i fokus i utvärderingen. En central fråga har varit vad förändringen av företagsinteckningens värde inneburit. I dagsläget innebär företagsinteckningen att bankerna bara kan tillgodoräkna sig 55 procent vid konkurs av den egendom företaget ställt som säkerhet för lån. - Vi tycker att regering och riksdag bör överväga att gå tillbaka till den gamla nivån på 100 procent, som kan ge små och medelstora företag bättre kreditvillkor, säger Torbjörn Danell, en av författarna till rapporten. ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier, utvärdering visar att företagarna har fått högre finansieringskostnader och ökade svårigheter att belåna säkerheter. Det personliga risktagandet har ökat. De negativa effekterna av kapitalförsörjningen riskerar att motverka möjligheterna att utveckla företagande i olika regioner. Särskilt tydligt är det i glesbygdsområden i Norrland. ITPS anser också att det behövs ytterligare insatser för att förenkla förfarandet och förbättra informationen vid företagsrekonstruktioner samt att stärka rekonstruktörens befogenheter. - Det är svårt att finna stöd för att förmånsreformen skapat effektivare vägar till att omstrukturera företag i kris. Överlag finns också ett svagt förtroende för reformen hos banker och företag, säger Håkan Gadd, chef för ITPS utvärderingsavdelning. Rapporten pekar också på positiva effekter som att ett flertal banker gör tätare uppföljningar och har ökat fokus på företagens lönsamhet. Reformen har varit positiv utifrån målet att förändra bankernas beteende. Fler oprioriterade borgenärer, mest mindre företag, får utdelning efter reformen. Likabehandlingen av olika borgenärer har därmed ökat.