23948sdkhjf

Skruva den som Toth

Ända in i kaklet. Så brukade Sveriges tidigare förbundskapten Tommy Söderberg säga till sina mannar för att få ut bästa prestanda. Och det går att dra en liknelse mellan den uppmaningen och doktor Göran Toths doktorsavhandling som presenterades i slutet av förra året. Om man istället för sportutövare tänker på skruvar, och byter ut uttrycket "ända in i kaklet" till "ända in i sträckgränsen". För det är det Göran Toth har forskat i under sju års tid, parallellt med sin anställning hos Saab Automobile AB i Trollhättan.

Vi befinner oss i ett rum på Chalmers i Göteborg. Det var här han la fram sin avhandling efter sju års teoretiskt och praktiskt forskande med bland annat tusentals dragprov. - Jag jobbade 30 procent Chalmers och 70 procent GM/Saab Automobile, så det blev många helger och kvällar som jag ägnade mig åt forskningen. Och med det i bakgrunden kan jag erkänna att det inte var lätt att sammanfatta åratals slit i en kort presentation, säger Göran Toth medan han letar fram en power point-sammanfattning av sin avhandling ”Torque and angle controlled tightening of bolted joints”. Hans avhandling har redan fått effekt. Flera av skruvförbanden på GMs bilar, ibland 20-30 stycken av runt 100 kritiska skruvar som ingår i konstruktionen, följer hans rekommendationer om sträckgränsdragning. Vi tar det från början. En skruv dras åt till ett visst moment, mätt i Newtonmeter. När en skruv dras åt med så mycket kraft att den plastiskt deformeras har den gått över den så kallade sträckgränsen. Det innebär att den har gått från det elastiska området, där skruven förlängs men bara tillfälligt, till det plastiska området, där skruven får en kvarstående förlängning. Drar du åt ännu hårdare kommer skruven snart att gå i två bitar. När en förbandstekniker matematiskt räknar ut med vilket moment en skruv ska dras åt, alltså den rekommenderade monentvridningen, måste han också inkludera friktion i tabellen. Frikton är fästelementets motstånd. Det finns mellan skruvhuvud och underlag, såväl som i gängorna. Beroende på motståndets art - låt oss ta extremerna asfalt och vaselin - har du antingen hög (asfalt) eller låg (vaselin) friktion. - Inom GM har vi standarder som specificerar en viss ytbehandling, och det är 0,10 till 0,16 i friktion. Där emellan får det variera. Det gör det lättare för oss förbandstekniker att avgöra hur hårt en skruv ska dras, så att den kan utnyttjas till maximum, säger Göran Toth. I sin avhandling tar han upp ett exempel från Saab med en M10-skruv klass 10.9 som dras åt med max 71 Nm, det vill säga vid 71 Nm går sträckgränsen för skruven. Men för att täcka in monteringsverktyg med en maskinspridning (felmarginal) av maximalt ±15 procent specificeras den nominella marginalen istället vid 62 Nm. Detta för att inte riskera att gå över sträckgränsen. Det innebär dock att skruven också kan komma att dras åt med 53 Nm, eftersom maskinspridning fortfarande är ±15 procent, något som inom branschen anses vara bra. - Det ideala hade varit om vi hade ett enda friktionsvärde, men allting har en spridning, och det ställer till problem. Förutom ytbehandling så har du också variation i geometrier på skruvens gängor. Ingen skruv kan göras exakt och därför finns det alltid

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062