Med HCCI så är det inte ett tändstift utan kompressionen som antänder en blandning av bensin och luft, precis som i dieselmotorer. Eftersom hela den insprutade bränsleblandningen förbränns på samma gång, blir förbränningen både renare och effektivare. Gm uppger att motorn man nu utvecklat redan är upp till 15 procent effektivare, utan behov av mer rening eller dieselmotorns partikelfilter. Processen är dock svårare att styra än traditionella tändstiftsmotorer, och kräver högteknologiskt stöd av både mjukvara och mekanik. I de motorkoncept GM nu presenterar använder man bland annat direktinsprutningsteknik och variabla kolvcykler för att styra förbränningsprocessen, dessa kontrolleras av en sofistikerad styrenhet med hjälp av nyutvecklade algoritmer och data från sensorer som läser av cylindertrycket. Styrenheten avgör också när motorn går över från HCCI-teknik till vanlig tändstiftsteknik. Idag är HCCI-tekniken nämligen begränsad till hastigheter upp till ungefär 90 kilometer i timmen. GM tror att man med ytterligare utveckling kan ge processen större räckvidd, men någon form av traditionell motorteknik kommer alltid att behövas för att värma upp motorn till tillräcklig temperatur vid start. - Den kan ske största utmaningen med HCCI är att kontrollera förbränningen, säger professor dr Uwe Grebe, chef för GM Powertrain Advanced Engineering. Med tändstift kan man styra takten och intensiteten för gnistan, men eftersom HCCI-tekniken inte flammar upp måste man istället i styra bränsleblandningen och temperaturen för att få samma effekt. En stor fördel med den nya motortekniken är att konceptmotorerna kan köras på de flesta kommersiella bensin och etanolblandningar. Viktigt för fordonsindustrin är också att motorn har ungefär samma storlek och utformning som en traditionell tändstiftsmotor och alltså kan placeras i samma bilmodeller utan för stora modifieringar. De nya motorerna presenterades av GM i två körbara konceptbilar, en Saturn Aura och en Opel Vectra, men tekniken har också tillskrivits stora möjligheter inom den tunga trafiken. I Sverige finns sedan länge ett utvecklingsprojekt som drivs i mellan flera högskolor och Scania och Volvo Lastvagnar.