Bland det mest sekretessbelagda inom Volvo Personvagnar är Volvo Pilot Plant. Här produceras prototypen till karossen på kommande års volvobilar, och man kan förenklat säga att personalen testar skarpt vad andra bara har simulerat i datorn. Uppdragsgivarna är oftast olika avdelningar på Volvo, men det kan även vara externa kunder. I vissa fall kan underleverantörers produkter testas i fabriken, som i somras när Pilot Plant fick i uppdrag att kolla en leverantörs kvalitet för att ta reda på om de håller vad de lovar. De flesta leverantörer till Volvo har dock egna analyslaboratorier. Pilot Plant leds av Bo Warenius. Till sin hjälp har han sex gruppchefer, men för bara ett och ett halvt år sedan var de tre. För mycket folk under varje chef ledde till omorganiseringen. Totalt jobbar cirka 140 personer på fabriken. I våras gjordes en hel del nyanställningar eftersom takten på cirka två karosser om dagen ska öka till tre karosser. Detta för att prototypkarosserna snabbare ska ut på fältprovningen, så som krocktest eller uthållighetstest. - Om vi tittar på fogningen, säger gruppchefen för måleri- och fogningslabbet Patric Rundberg, så är det just nu åtta personer som jobbar med det. Vi har tre svetsmästare, tre lasertekniker för YAG-lasern, en fognings- och kvalitetstekniker och en tekniker i analyslabbet. Representanter från alla delar sitter med vid ett konferensbord i hjärtat av Volvo Torslanda när Fogningsteknik kommer på besök. - De personer som vi anställer här på Pilot Plant är folk från fabriken som dels har arbetat ett antal år inom Volvo och som dels är väldigt duktiga, förklarar Patric Rundberg. Den stora ökningen av Pilot Plants personalstyrka har också lett till ombyggnationer. Fabrikens YAG-lasercell har numer tre robotar. Tidigare var det bara en. Limstationen, som dock inte ingår i fogningslabbet utan i en annan avdelning på Pilot Plant, har också byggts ut för att klara produktionsökningen. - Säkerhet, miljö och vikt är det vi fokuserar mest på just nu, säger kvalitetstekniker Robert Leo. - Koldioxidutsläppen ska ner kraftigt, och karossen är en stor del man kan minska vikten på. På Pilot Plants fogningslabb provar personalen nya fogningsmetoder, ny processutrustning och nytt material. Volvo har flera anställda som hela tiden spanar efter nya material, material som på pappret kan verka bättre och väga mindre. Men bara för att att material klarar en tuff krocksimulering betyder inte det att materialet kommer in i produktion. Det ska också klara av att svetsas. Och även om materialet fungerar utmärkt att foga så ska det tåla andra produktionsegenskaper som till exempel korrosionmotstånd och formbarhet. Arbetet med att ta fram en ny bil sker i tre faser: - Concept ready: En pappersstudie som ska ta reda på att allt kan fungera. - Application ready: Här tittar Volvo på en specifik applikation och gör prover. - Implementation ready: Denna fas motsvarar sex månaders produktion innan det kan köras in i ett nytt projekt. För att hålla koll på alla prover som görs i Pilot Plant har Volvo byggt upp databasen Join-Net, som finns tillgänglig på ett intranät. Den använder sig till exempel konstruktören av. Där finns allting som är väsentligt inom fogning hos Volvo. En uppgift om punktsvetsning innehåller till exempel vad det är för sorts material som har fogats samman, ytbeläggning och tjocklek, liksom svetssystem och elektrodtyp. På whiteboarden inne i konferensrummet lyser en stor presentation om databasen. - Vill man ha mer information kan man klicka sig vidare och får då upp ett svetsprotokoll som vi har fyllt i här nere i labbet under tiden vi gjorde jobbet. Här finns all data, inklusive snittbilder och dragprovkurva från analyslabbet, säger Robert Leo medan allting han beskriver visualiseras på väggen. Det är han som lägger ut fogningsdata på intranätet. Han hjälper också till att fylla i svetsprotokollen, liksom granskar dem. Det är viktigt att uppgifterna följer EU-standardens numrering. Ett exempel: punktsvetsning ska alltid numreras med numret 21. Då vet alla i hela Europa att just de posterna berör information om punktsvetsning. Join-Net har funnits sedan 2001 och har idag blivit en mycket stor samling data. - Vi får beställningar på att utföra tester, säger Benny Andersson på analyslabbet. - Beställarna sammanställer sedan resultaten utifrån våra protokoll. De specar precis vad de är ute efter och vilka prover de vill ha utförda. Databasen är mycket till för att Volvo ska slippa uppfinna hjulet flera gånger om. Användarna kan gå in och söka på material de vill ha prover gjorda på. Är proverna redan gjorda så behöver de inte göras igen. - Förr kunde vi göra samma test flera gånger, eftersom ingen hade koll på att det verkligen hade gjorts innan. Med Join-Net slipper vi det, säger Benny Andersson. Den största fogningsarbetet på volvokarossen är punktsvetsning, som ofta kombineras med lim, så kallad hybridfogning. Punktsvetsning är en metod som är billig och pålitlig. Läs fortsättningen i Fogningsteknik nr 4, 2007.