Utredningens kartläggning visar att den helt dominerande avtalade kredittiden vid handelstransaktioner mellan företag och också mellan företag och offentlig sektor är en kalendermånad. En mycket stor andel av de skulder som är hänförliga till handelskrediter betalas dock för sent. 16 procent av fakturorna betalas mer än en vecka senare än avtalat. Många småföretag utnyttjar inte de möjligheter lagstiftningen ger för att påskynda betalning eller för att få kompensation vid försenade betalningar. Utredningen konstaterar att till följd av sena betalningar drabbas företag av resursslöseri i form av administrativa kostnader, likviditetsproblem som hämmar tillväxten och ibland till och med av konkurs. Stora samhälleliga vinster kan göras om det går att förmå näringslivet och den offentliga sektorn att i större utsträckning respektera avtalade betalningstider. De största problemen drabbar företag som gör affärer på en internationell marknad. Sverige bör därför aktivt verka för internationella överenskommelser som förbättrar de svenska exportföretagens möjligheter att få betalt. Utredningen har inventerat möjliga åtgärder som skulle kunna vara effektiva på nationell nivå: - Åtgärder som gör det dyrare att inte betala i tid - Krav på information om betalningstider i större företags årsredovisning - Informationsinsatser till små företag