Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer menade att bristen aldrig kommer att ge sig uttryck i en ökad mängd platsannonser. Företagen kommer istället att välja att flytta sin produktion dit arbetskraften finns, exempelvis Kina. Catharina Elmsäter Svärd (m), Arbetsmarknadsutskottets ordförande, redogjorde för några av de initiativ som regering och riksdag har tagit för att höja intresset för teknikområdet och lotsa ungdomar in i tekniska yrken. Bland annat kommer regeringen att lägga fram en proposition som belyser vikten av att Sverige utbildar fler ingenjörer. Det finns även förslag på lärlingsutbildningar med teknisk inriktning. Hon skickade vidare frågan kring hur utbildningsväsendet och industrin ska samverka för att göra de tekniska utbildningarna mer attraktiva. Eric Giertz, vice rektor för samverkan på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, höll med om att informationsinsatserna måste bli bättre. För att förklara för skolungdomar vilka framtida möjligheter en ingenjörsutbildning kan leda till, har KTH följt upp vad deras studenter har valt för yrkesbana efter examen. Christer Ramebäck, ABB Automation Technologies, pekade på problematiken att teknik ofta sätts i ett motsatsförhållande till ungdomars intressen. Ungdomar idag prioriterar bland annat att resa och uppger att de vill arbeta med människor. Att ingenjörsyrket faktiskt rymmer dessa komponenter är inte ungdomarna medvetna om. Johan Nordin, från elektronikbranschorganisationen IM-föreningen och ordförande för priset Swedish Embedded Award, berättade att initiativet till detta pris har tagits för att ge uppfinnare inom skola, forskning och industrin åtminstone en liten del av den uppmärksamhet de förtjänar. Paneldebatten arrangerades av Tekniska Mässan, KK-stiftelsen (minST och tekniQ), IM-föreningen, Elektronikindustriförenigen och Elektronik i Norden.