Skanska använder den så kallade Rollit-metoden vid kvarteret Gångaren vid Kungsholmen i Stockholm när man i olika etapper under tre års tid har byggt ett stort parkeringsgarage. Principen innebär att betongen färdigbehandlas i ett tidigare skede, innan den hunnit stelna – den så kallade efterbehandlingen sker på en icke hårdnad betong. Grön, färsk betong och behandlas med motorsloda och bandmaskin, vilket ger tätare ytor och mindre sprickbildning, ökad livslängd och mindre underhåll. Metoden minskar energiåtgången och cementhalten minskas eftersom ytans kvalitet förbättras genom efterkompakteringen uppifrån. Någon nackdel då? - Ja, det skulle vara en högre investeringskostnad. Det krävs också en viss volym på jobben för att det ska löna sig, säger Göran Lindberg, produktionschef vid Skanska. Rollit-maskinerna kan hyras eller köpas in. - Vi valde att köpa en maskin för tre år sedan och den har fungerat bra. En Rollit-maskin kostar 160 000 kronor men betalar sig ganska snabbt enligt Göran Lindberg. - Vanligtvis är det fyra, fem gubbar som får jobba över och det kostar. Dessutom är det den här årstiden kallt att vänta och kylan gör att det tar längre tid för betongen att stelna för behandling enligt det konventionella sättet, säger Göran Lindberg. Efter att betongen pumpats ut används vanligtvis en vibrator och flera timmar senare en glättare avsedd för ytbearbetning, planing och glättning av betongen. Glättaren som drivs av el eller bensin brukar väga från runt 60 kilo till 90 kilo. Men belastningen på betongen blir bra mycket högre än så eftersom glättaren kräver att någon håller i handtaget och styr. Just den här tiden på året blir effekten av Rollit-metoden extra märkbar, eftersom betongen stelnar snabbare ju varmare temperaturen är. I ett bistrare klimat är väntetider på uppemot sex timmar inte ovanligt. Rollit-metoden byter ut glättaren mot en fjärrstyrd maskin som väger runt 50 kilo. Ingen förare behöver vara på plats och belasta underlaget. Direkt efter att betongen pumpats ut rakas betongen så att massan fördelas jämnt. Därefter planas ytan med motorslodan som har ett långt skaft och är försedd med ett lätt blad. Efter en liten stund - det kan variera mellan någon timme sommartid och sol eller 2-3 timmar vintertid och kallt - är det dags för den fjärrstyrda Rollit-maskinen försedd med en lång sladd. Maskinen körs både fram och tillbaka. Effekten blir att betongen eftervibreras och får en brädriven yta. På återvägen ger maskinen en fint kvastad yta som är halkfri med en tätare betong. - Resultatet blir en mer hållbar betong, därför att kvaliteten har förbättrats, säger Göran Lindberg. - Metoden passar inte för alla ytor. Bäst lämpad är den för stora plana ytor med plana fall utan alltför mycket uppstickande hinder. Att exempelvis renovera broar med metoden måste vara ypperligt. Betongvägen vid Liljeholmstorget ner till tunnelbanan är gjuten med denna teknik, liksom ett antal nya broar i Mälardalen, varav några med självkompakterande betong. Marknaden är stor - det beräknas finnas runt sex miljoner betongbroar i världen. - Det är helt enkelt frågan om att en ny gjutteknik blir möjlig genom maskiner som packar betongen stenhårt. Man kan behandla betongen effektivare om man behandlar den när den är mjuk, säger Yngve Alvarsson. - Arbetet går mycket lättare om man behandlar betongen tidigt medan den är våt, färsk och grön. Betongen är fortfarande mjuk och bearbetbar. Resultatet blir bättre än att i efterhand försöka rätta till ett dåligt utförande då betongen redan har börjat hårdna. Ytan kan ofta vara den sämst komprimerade, ett tätt och sprickfritt täckskikt är jätteviktigt för livslängden. Yngve Alvarsson lovar att de förbättringar av kvaliteten som uppnås genom behandlingen sänker framtida underhållskostnader. - Det betyder stora miljövinster och färre reparationer. För en brobana betyder det längre brukandetid och färre trafikstörningar. Parkeringshus, tunnlar, broar, flygfält och reparerade ytor håller längre, säger Yngve Alvarsson. Kvartetet Gångaren är snart klart. Den sista betonggjutningen sker i vår då det blir en betongplatta i samband med en gammal infart som ska rivas. Med metoden blir betongen grönare. Det går år mindre energi att behandla betongen på detta sätt . - Rollit bandmaskin och motorsloda behöver bara tio procent av en glättares elförbrukning och två procent om ytvibrator och glättare används, säger Yngve Alvarsson. Han menar att metoden kan spara cement eftersom ytan blir starkare och tätare genom efterkompakteringen. Ett prov på självkompakterande betong i en bro i anslutning till södra länken visar att betongens motståndskraft mot kloridinträngning (saltvatten) kan fördubbla livslängden genom behandlingen med Rollit. Yngve Alvarsson framhåller att cement-, stål- och skogsindustrin är kända som stora nedsmutsare i naturen. Man räknar med att tillverkningen av ett ton cement belastar atmosfären med ett ton koldioxid. Den nya metoden att behandla grön, det vill säga färsk betong, innebär att man kommer att kunna spara in på cementen, runt tio procent. - Nya normer, livstidsdimensionering, som är på väg kommer att tillåta att man med bättre metoder kan tillgodoräkna sig kvalitetshöjningar, då man kan spara cement. Minskad andel cement innebär också minskad andel kemiska medel eftersom kemiska tillsatser tillsätts i cementen, säger Yngve Alvarsson. Ett ton cement är lika med en utsläppsrätt. - När man behandlar betongen effektivare åtgår det mycket mindre energi, säger Yngve Alvarsson. Lägg två sockerbitar på varandra och känn i din hand. - Trycket motsvarar det fjäderlätta tryck Rollit-maskinen har på betongen, säger Yngve Alvarsson. Fotnot: Ett inbesparat ton cement motsvarar en utsläppsrätt. För att minska koldioxidutsläppen har EU infört handel med utsläppsrätter. Energiintensiva industrier och kraftverk inom EU tilldelas för en viss tidsperiod ett maximerat antal utsläppsrätter. De företag som vill öka sina utsläpp utöver sin tilldelning måste köpa ytterligare utsläppsrätter från andra företag, som har möjlighet att minska sina utsläpp. Handeln sker via en börs.