- Det har handlat om att skapa mognad i organisationen och nu finns en uttalad vilja att satsa på virtuell montering, säger Erik Sigfridson, teknikchef med ansvar för produktionsteknik och beredning. Han ser stora möjligheter med den nya tekniken. - Går Om pilotprojektet fortsätter att rulla på bra kan fler personer komma att få licens och utbildning för att använda verktyget efter årsskiftet. - Vi räknar med att kunna spara säkert en och troligen två prototypomgångar med hjälp av virtuell montering. I dag har vi fyra eller fem prototypomgångar. Förutom att de är dyra att bygga tar de mycket tid. Med vårt nya verktyg kan vi göra verifieringar inom loppet av någon dag eller några timmar. Sparar vi tid, sparar vi också pengar, säger Joacim Henriksson. Han får medhåll av sin närmaste chef, Martina Martin. - Genom verktygen kan vi korta ner tiden, jobba parallellt och göra rätt saker. Det är också viktigt att vi får samma språk som konstruktion, att vi är på samma arena och får bättre möjligheter att göra en bra insats som beredare genom att påverka tidigt i processen, säger Martina Martin. Personbilsindustrin har kommit längre med den här simuleringstekniken. Inom lastbilar är det längre mellan modellbyten, men samtidigt betydligt flera varianter av varje modell. - Därför vill vi att simuleringen kommer långt före lanseringen och att vi enkelt ska kunna konfigurera systemet för alla varianter, säger Erik Sigfridson. Han pekar på att en sällsynt variant kanske inte produceras så ofta och därför kanske den inte bereds lika noga som de vanligaste varianterna. Men när den väl kommer på monteringslinjen är den lika viktig som alla andra. Ett stopp kostar lika mycket. Genom en tidig simulering hinner Scania ändra på dåliga konstruktionslösningar flera gånger än tidigare. Eller gå till produktionsstart tidigare. Snabb produktionsstart av nya modeller börjar bli allt viktigare även för lastbilstillverkare. - Därför vill vi tidigt fånga in hela variantfloran och simulera monteringen. Scania i Oskarshamn har haft simuleringsprogramvaran i ett par år men först för ett år sedan började man köra hårt för att komma igång. Just nu avslutas den först delen i ett forskningsprojekt som Linköpings universitet drivit tillsammans med Scania. Kerstin Johansen forskar inom produktframtagningsprocessen med fokus på montering, i samverkan med industrin. Hon leder nu ett forskningsprojekt som studerar Virtual Manufacturing och effektiva arbetssätt för produktionsberedare med fokus på effektiv montering. En grupp studenter fick två veckor på sig att helt på egen hand lära sig programvaran för virtuell montering Sedan fick de göra en simulering i skarpt läge på Scanias fabrik i Oskarshamn. Resultatet blev över förväntan. Studenterna lyckades väl med sin simulering. - Det är imponerande att de lyckades lära samma sak och än mer, än vad vi gjorde under en "riktig" utbildning, enbart med hjälp av verktygets inbyggda hjälpfunktion, säger Joacim Henriksson, produktionsberedare på Scania. Tidigare forskning har visat att människor lär sig bättre om de får jobba ihop och samtidigt motiveras av en förståelse för varför inlärningen är nödvändig. Det är också känt att teoretisk inlärning bör kombineras med workshops. Men företagen slösar fortfarande pengar på traditionell utbildning och glömmer att sätta lärandet i sitt sammanhang så att folk blir motiverade och förstår varför. Kerstin Johansens forskning visar att dessa tankar är högst aktuella också på IT-sidan. Bristande tid och svårigheter att skapa bra lärandemiljöer är några av de största hindren för industrin att anamma nya IT-verktyg. Kerstin Johansen menar att dagens IT-verktyg för produktion är ett bra stöd i utvecklingsarbetet. Men det kräver insikt om vad verktygen ska användas till, vad som ska simuleras, när, varför och hur personalen ska lära sig att göra det. - De personer som ska jobba med verktygen måste vara motiverade och få både tid och stöd under inlärningsfasen. Det viktigaste är nog motivationen; att ha ett eget driv. Och människors motivation är något som går att påverka! Det är oftast först när man förstår nyttan med något och varför vad man ska göra det som man kan lära sig. Kerstin Johansen har i sin forskning studerat hur man snabbast och bäst kan tillägna sig den nya tekniken. - Dels är jag intresserad av att se om verktygen verkligen fungerar som det är tänkt och dels vill jag ta reda på hur man på bästa sätt blir väl förtrogen på dem. Kerstin Johansen tror att studenternas framgång bland annat grundades i sättet de lärde sig; att de satt i en grupp tillsammans och hjälpte varandra. - De jobbade i ett team. Var och en försökte först lösa problem och uppgifter individuellt, men när någon körde fast fick man hjälp av de andra i teamet att hitta en lösning. Ibland innebar lösningen att man såg nya problem som man då fick arbeta med både tillsammans och var för sig. På det viset blev de förtrogna med verktyget på mycket kort tid. Det var viktigt för studenternas motivation att målet med att lära sig programvaran var att kunna lösa en autentisk uppgift. De lärde sig att monteringssimulera för att kunna genomföra en simulering vid en på förhand bestämd workshop på Scania Oskarshamn. Men vilken uppgiften var fick de inte veta i förväg. Studenterna var helt överens om att det inte räcker att jobba med den här typen av program en kort stund då och då. - Man kan inte bara sitta i en timma, för det är först efter en stund som man upptäcker problem och då måste man få fortsätta, enligt studenterna. Därför tror jag att det vore bra om man kan kombinera en traditionell kurs med workshops. Deltagarna skulle då arbeta med pågående projekt och verkliga problem där olika uppgifter ska lösas inför varje workshop. Det är viktigt att det inte är ett konstruerat, utan ett verkligt problem som deltagarna ska lösa. På det viset kan de snabbt komma igång med att testa programmen i pågående projekt och förhoppningsvis snabbt få stöd av dem i sitt dagliga arbete, säger Kerstin Johansen. Kerstin Johansen ser stora möjligheter med de nya IT-verktygen för beredning och i vissa avseenden är simuleringsverktygen bättre än de manuella metoderna. Men det finns hinder i form av utbildning och tiden det tar att lära sig verktygen. - Därför var resultatet från min studie mycket positivt, eftersom det visar att nya utbildningssätt kan ge ett överlägset mycket bättre utfall, konstaterar Kerstin Johansen som kommer att forska vidare inom området. Projektet är en del av Mera-programmet och är finansierat av Vinnova.