Dynawind ingår i Karlskoga-baserade Morphic-koncernen, som har som affärsidé att utveckla och marknadsföra energisystem för produktion av el och vätgas, plus att man utvecklar en resurssnål produktionsteknik för komponenttillverkning. Dynawind har förut byggt sina vindkrafttorn vid systerföretaget Finshyttan i Filipstad, men med ökande volymer beslöt man 2006 att bygga en anpassad produktionsverkstad för torntillverkning. I februari i år började man bygga den (i lokaler där förut byggts Albin fritidsbåtar) och nu står anläggningen färdig i Gustavsviks industriområde. Maskinhusens växellåda och generator kommer från finska Winwind och vindturbinen, dvs propellerbladen, köps från en europeisk leverantör. Därmed är Dynawind det enda svenska företaget som bygger vindkraftverk i den största internationella effektklassen på 3 MW. Verkstäderna besökte Dynawind strax innan den officiella invigningen och fick en visning av produktionschefen Mats Wallin: - Vi har nu all utrustning på plats och installerad. Produktionen har börjat rulla, och vi arbetar nu med den första av tre utvecklingsfaser. Först ska vi säkra processen så att vi bygger produkter med rätt kvalitet och med en arbetsmiljö som uppfyller våra mycket höga säkerhetskrav. Där är vi nu. Nästa steg är att utveckla vår produktivitet, och steget därpå går ut på att balansera processerna så att vi får jämn beläggning på stationerna i flödet, förklarar Mats Wallin. Vi kommer i rätt tid. Vid vårt besök pågår tillverkning av det allra första tornet i den nya anläggningen, och vi kan se delprocesserna i arbete. Vi följer flödet från inleverans av grovplåt, färdigformaterad och fogberedd i dimensioner 2–3 m bredd och 10-40 mm tjock och längder som är anpassade till tornens omkrets. Den översta delen av ett torn är svagt konisk, och plåtarna levereras med motsvarande utbredning. Den första stationen är rullbockning till svep med upp till 5 m diameter, som utförs i en ny 78 ton tung maskin från Faccin. - Den klarar att bocka tre meter bred plåt upp till cirka 65 mm tjocklek, vid ordinärt konstruktionsstål på cirka 350 N/mm2. Bockningen är mycket viktig för att resultatet ska bli bra vid sammansvetsningen av de olika rörsvepen säger Mats Wallin. Bockningen ger alltså stora ringar, som svetsas samman i en Esab svetskran. Nästa station är att svetsa samman ringarna till upp till 30 m långa tornsektioner och svetsa in flänsar för den sammanfogning av sektionerna som sker på den slutliga byggplatsen. De flänsarna ligger på insidan av tornet, som alltså dras samman med bultförband. Längden 30 m ges av transportmöjligheterna på landsväg. - Tornhöjderna är totalt 70 eller 88 m för rena ståltorn, men våra största torn med 100 m längd bygger vi med betong i den nedre och stål i den övre delen, berättar Mats Wallin. Svetsstationen från Pema är egentligen en gigantisk svetsfixtur som förlängs allt eftersom fler segment fogas samman. Ännu en Esab svetskran svetsar utvändigt, och i den processen har man stor hjälp av ställbara rullar som används för att styra rörsvepen så att ringarna passar mot varandra med hög noggrannhet. Så svetsas även insidan av tornet, och alla svetsar kontrolleras med ultraljud och magnetpulverprovning. Avslutande behandlingar är blästring, vilket sker i nybyggd box med t ex återvinning av blästermedel och filtrering av blästerluften, samt rostskyddande treskikts målning i ny box med intensiv luftrening: - Volymen 46 000 kubikmeter per timme vädras ut och lösningsmedlen fångas och förbränns katalytiskt till praktiskt taget nollnivå, säger Mats Wallin.