I skogen, några kilometer nordväst om Mora, ligger Östnor - Dalarnas Gnosjö. Här började man redan på 1700-talet tillverka urverk till de sedermera så berömda Mora-klockorna. I mitten på 1800-talet sinade efterfrågan på urverken och byborna som var duktiga på finmekanik började istället tillverka symaskiner. I en annan del av byn göt samtidigt FM Mattsson sina första kranar. År 1891 startades Frosts Knivfabrik av Frost Erik Ersson. Cirka tjugo år senare startades ytterligare en knivfabrik i Östnor, av entreprenören och f d Frosts-arbetaren Krång Johan Eriksson, allmänt kallad "KJ". År 2006 slogs de båda knivföretagen samman och heter numera Mora of Sweden. 2005 uppgick den gemensamma omsättningen till cirka 120 miljoner kronor. 120 anställda tillverkar runt fyra miljoner knivar och cirka 100 000 isborrar om året. Runt 80 procent går på export. - Förr var knivtillverkning ett hantverk och ingen kniv var identiskt lik en annan. Idag är det tvärtom. Kunderna kräver att egenskaperna är identiska för varje kniv som förbrukas och måtten på knivämnena måste vara exakta för att passa in i vår automatiserade produktionsprocess, berättar Henrik Eriksson, som är kvalitetschef på Mora of Sweden och f d elitskidåkare i IFK Mora SK. Henrik Eriksson visar en maskin som stansar ut knivblad ur långa stålband. Knivbladen tillverkas av i huvudsak tre olika stålsorter – laminatstål, kolstål och rostfritt stål. Bladen härdas därefter i styrda processer, enligt väl definierade recept, för att skapa de egenskaper som kännetecknar knivar från Mora. - Innan knivbladen skickas vidare för slipning, bryning och polering gör vi en första kvalitetskontroll för att försäkra oss om att inget oförutsett har hänt i värmebehandlingen, säger Henrik Eriksson. Kvalitetsmätningarna har flera syften. För att automatiserade tillverkningsprocesser ska löpa utan störningar krävs att de ingående komponenternas dimensioner m m hålls inom uppsatta normer. Därmed minimeras risken för oplanerade produktionsstopp. Mätresultaten används också för att styra och optimera produktionsprocessen. - Sist men inte minst handlar det om att kunna leverera produkter med en jämn, hög kvalitet till kund, säger Henrik Eriksson. Han berättar att inom kött- och fiskbranscherna förbrukas knivarna snabbt pga täta omslipningar och att kunderna ställer mycket höga krav på att varje kniv är identisk med den föregående. Ofta används en kniv bara till ett enda moment, t ex för att sprätta upp en fiskbuk. Ett felaktigt mått på knivryggen kan göra att knivbladet inte böjer sig på rätt sätt vid t ex fileandet av en fisk. En misslyckad härdningsprocess kan resultera i att knivbladet blir skevt vid användning. Sådana fel avslöjas vid kvalitetsmätningarna. Mätningarna av slipade blad utförs med en lasermikrometer; Laser Scan LSM 506 H från Mitutoyo. Mätområdet är från 1 mm till 60 mm och upplösningen är från 0,05 µm till 100 µm. Fixturen som håller knivbladet i läge vid mätningen är byggd av en operatör på företaget. Mätningarna utförs stickprovsvis – fem knivblad per magasin om 200 knivblad testas. Med hjälp av lasermikrometern kontrolleras ryggmåttet på knivbladet. Tillåten min- och maxavvikelse är plus minus fem hundradels millimeter. Mätresultaten redovisas på en dataskärm som är ansluten till Mitutoyos displayenhet LSM 6100. Eventuella avvikelser redovisas i rött. Mätprogram för respektive knivblad finns förprogrammerade i datorn. Operatörerna behöver bara fästa knivbladet i fixturen, initiera rätt program och trycka på startknappen. - Innan vi hade lasermätaren mättes ryggmåttet med skjutmått. För att mätresultaten skulle vara någorlunda jämförbara lades knivbladet i en specialgjord vagga med utfrästa mätpositioner. Noggrannheten var godtagbar men repeterbarheten var ljusår från den nivå vi har idag. Nu sparas dessutom alla mätresultat i en databas, säger Henrik Eriksson. Han hastar iväg på ett produktionsmöte. Efter jobbet hoppas han hinna med att träna inför säsongens skidsäsong. Kvalitetsarbete och elitskidåkning har mycket gemensamt - för att lyckas krävs precision och uthållighet. Och för er som kanske minns, när Henrik vann Vasaloppet 2001, var det en strid på kniven ända in på mållinjen.