Det är frågor som är viktiga att beakta för industrins roll i lönebildningen. Bland annat: - En återgång till en ordning där branschvisa intressen tar överhand är ett klart sämre alternativ. Industrins erfarenheter och internationella exponering borde även fortsättningsvis kunna motivera en särställning i lönebildningen. - Industrin är den sektor i ekonomin som är i särklass mest beroende av utrikeshandel, även om tjänstehandeln nu växer snabbare än varuhandeln. Varuexporten utgör fortfarande tre fjärdedelar av den totala exporten och industrin behåller därför sin andel i ekonomin. Bland tjänstebranscherna är det främst de industrinära företagstjänsterna som växer snabbt. - Det råder ett starkt ömsesidigt samband mellan industrin och industrinära tjänster. 20 procent av industriförbundens medlemsföretag är numera tjänsteföretag. Industrins inköp av tjänster från de industrinära tjänstebranscherna motsvarar cirka 5 procent av BNP. - För att företagen ska hävda sig internationellt det viktigt att både avancerade tjänsteföretag och industriföretag finns på marknaden. Genom högre grad av specialisering och interaktion skapas dynamiska och innovativa processer. Huvudkontor är viktiga aktörer i dessa processer. - Näringslivets produktivitet och tillväxt domineras av industrin. Det största bidraget till en högre tillväxt kan hänföras till ny kunskap och specialiseringsvinster där inköp av tjänster är en viktig faktor. Inom tjänstebranscherna har Sverige den lägsta produktiviteten i Norden.