De globala IT-kostnaderna växer stadigt, i år beräknas kostnaderna ligga på omkring 225 miljarder USD och om två år en bit över 250 miljarder. Den största anledningen till ökningen är givetvis att antalet IT-installationer blir allt fler och datorer allt vanligare i världen. Men trots att installationerna blir fler minskar kostnaderna för installationer. Det som växer mest är administration och därefter elkostnader. Ett problem för alla datacentraler är dock att den allra största delen av den energi som förbrukas inte går åt till databehandling. Servrar och kringutrustning drar i stort sett lika mycket elektricitet antingen de används mycket, lite eller inte alls. Den energi som går åt omvandlas till värme som i sin tur måste kylas bort med ytterligare energiförbrukning som följd. – IT står för omkring två procent av de globala koldioxidutsläppen. Det är lika mycket som flyget släpper ut. Men risken är stor att om fyra år har utsläppen från IT fördubblats, säger Per Fredrikssson, IT-arkitekt hos IBM. Men Per Fredriksson är också övertygad om att IT kan bidra till minskade koldioxidutsläpp om IT-företagen bara väljer att satsa rätt: – Jag tror att IT kan kontrollera och även minska de övriga 98 procenten. Det är även en nödvändighet eftersom det kommer allt mer av lagstiftning och reglering världen över med syfte att använda energin smartare. – Det sätter tryck på företagen och vi märker att våra kunder frågar efter energisnåla lösningar! Datahallar med många servrar kräver mycket energi. Fler datorer kräver mer energi – men datorerna kräver ännu mer energi än för själva driften i form av avbrottsfri kraft, luftfuktare, belysning med mera. Och så den stora energislukaren – kylanläggningen. Bara kylanläggningen drar ofta mer energi än själva datorutrustningen. – Datahallarna blir allt större och många företag överdimensionerar sina dataanläggningar. Jag tror att att IT-branschen måste lära sig att tänka som industrin, säger Per Fredriksson. – När man bygger en ny fabrik har företagen i regel en mycket bra kontroll på kostnaderna, man vet hur anläggningen ska användas, vad man får ut av den och man vet därför hur den ska dimensioneras. När det gäller datorhallar har man inte alls den insikten utan man tar ofta i för mycket. Per Fredriksson är dock övertygat om att det kommer att ställas ökade miljökrav på IT-avdelningarna i framtiden. Varje företag med en miljöpolicy kommer att ställa krav på minskad energiförbrukning. – Idag är många servrar är underutnyttjade. Eftersom en server förbrukar i princip lika mycket el och genererar lika mycket värme oavsett om den utnyttjas till hundra eller till tio procent är det mycket energi som slösas bort! Per Fredriksson menar att en nyckel till energisnålare datahallar är utnyttjandegraden. Man ska inte ha fler servrar än man behöver. Virtualisering är också en lösning på väg mot energisnålare servrar – dvs man delar upp en server så att den kan användas till flera ändamål samtidigt. I stället för att ha tre servrar kan en server göra samma jobb, uppdelad i tre interna sektioner. – Om man ökar utnyttjandegraden i datorerna sjunker också kilowattpriset per utfört arbete – och koldioxidutsläppen minskar. Och jag tror att man kan öka den samlade utnyttjandegraden med 55–60 procent... Men det går också att bygga datahallarna så att de utnyttjar energin betydligt bättre. IBM har arbetat intensivt med sin datacentral i stockholmsförorten Kista för att få den mer energisnål och effektiv. Arbetet har bedrivits med flera avdelningar inom IBM och externa konsulter inblandade. – Vi har åstadkommit både små och stora energibesparingar som tillsammans resulterar i mycket energisnåla och effektiva datahallar, säger Gunilla Augustin, campus manager för IBMs datahallar i Sverige. IBM har i och för sig länge arbetat med miljön. Grunden lades redan i slutet av 1970-talet när datacentralen i Kista byggdes i anslutning till huvudkontoret. Redan då tog man till vara spillvärmen från datacentralen för att värma huvudkontoret. Senare började man även sälja värme till Fortum. För några år sedan byggdes datacentralen om och till och då utnyttjade man nya möjligheter till energibesparing. Bland annat har man infört en mycket noggrann planering och strikt disciplin. Innan nya servrar eller kringutrustning ställs in i någon av hallarna planeras placeringen så att maskinerna sprids i lokalerna på ett sådant sätt att kylningen optimeras. I hallarna får bara finnas IBM-utrustning – inga kunder tillåts ställa in egna maskiner. Dessutom görs, i samarbete med fastighetsförvaltaren, kontinuerliga mätningar av energiförbrukningen så att man på ett tidigt stadium får indikationer på om det är för varmt eller kallt i någon hall. Datahallarna i Kista är uppdelade i så kallade varma och kalla gator. Det innebär att servrarna står i rack med fronterna mot varandra vid den kalla gatan, där fläktarna suger in luft framifrån och nerifrån. Dessutom kommer kall luft från kylaggregat under golvet och den blåses ut på rätt plats genom perforerade plattor i golvet. Den varma luften som alstras av datorerna blåses i sin tur ut upptill mot den varma gatan. Moderna servrar drar mindre energi än äldre. Bland annat använder man sig av nya s k bladservrar, som minskar energiförbrukningen med mellan 25 och 40 procent. En bladserver är en tunn server som placeras i rack och samarbetar med andra bladservrar om kylning och elförsörjning. Däremot har varje server sin egen hårddisk, minne och nätverk. En perfekt ordning kännetecknar också datacentralen i Kista – och även det är viktigt för energiförbrukningen. Gunilla Augustin: – Om till exempel kablaget organiseras fel eller inte alls störs luftflödet vilket hindrar en effektiv kylning. Därför har IBMs datahallar i Kista ett eget, internt datanät med fasta förbindelser mellan olika delar av hallen. Det innebär att man aldrig behöver dra en kabel från en server i hallen till en lagringsenhet i en annan del. Man ansluter i stället till det interna nätet och får då en organiserad kabeldragning som dessutom hindrar luftflödet minimalt och bidrar till att kylan fördelas på rätt sätt i lokalen. På köpet får man med denna perfektionism i kabeldragningen en säkrare kabeldragning som också underlättar kabelbyte vid omkopplingar eller vid nya inkopplingar. Gunilla Augustin pekar på en annan sak som kan förstöra kylningen – kabelgenomföringar: – Ett enkelt och förbluffande effektivt sätt att säkerställa att kylan finns där den behövs är att täta alla kabelgenomföringar. Kyla som pyser ut där en kabel går in gör ingen nytta utan bidrar enbart till att höja energiförbrukningen. Dessa tätningar sker med brandtätningar och kontrolleras regelbundet. En datahall måste givetvis ha hög säkerhet så därför får inget brännbart material finnas i hallarna. Strömförsörjningen kommer från två oberoende håll och reservaggregat kan snabbt komma igång och ta över vid strömavbrott. Gunilla Augustin ger ett exempel: – För några år sedan drabbades Kista av ett stort strömavbrott, men vi klarade oss helt utan några störningar i verksamheten! Gunilla Augustin betonar att arbetet med grön IT i datahallarna är ett kontinuerligt arbete; det uppstår ständigt nya möjligheter att minska energiförbrukningen. Men ett lite större steg tas inom kort när man kommer att koppla in sig på det fjärrkylenät som Fortum bygger – därmed minskar behovet av egna kylanläggningar. Alla dessa åtgärder, virtualisering, energieffektiv hårdvara, modern ventilationsteknik, styr- och reglerteknik med mera, har lett till att IBM har kunna öka antalet servrar i datacentralen i Kista samtidigt som den värme centralen alstrar inte längre räcker till för att värma huvudkontoret året om. När temperaturen sjunker till under minus tio grader måste extern värme köpas in...