Tyvärr existerar den inte - konstruktionen som är sammansatt av detaljer helt utan toleranser. Man kan acceptera det som ett faktum eller utveckla en smart produkt som gör det möjligt att få saker att fungera i den industriella världen. Det är vad den här artikeln handlar om: om dina mellanlägg, eller "shims" som de flesta vill kalla dem, är för tjocka så pillrar man upp ett hörn och river av ett eller fler skikt så att den kvarvarande biten passar exakt i tjocklek. Glöm det där med att springa i skrotlådan för att leta reda på en användbar plåtbit. Det hör till en förgången tid. Ett tyskt företag, Georg Martin GmbH, med hemvist i den tyska delstaten Hessen, har drivit den här tanken till en industriell produkt. Vardagliga monteringsuppgifter i de flesta produktområden är knappt tänkbara utan de laminerade plåtar som Georg Martin tillverkar för användning som shims i sin fabrik i Dietzenbach i närheten av Frankfurt am Main. - Drivutrustningar, motorer, pumpar, kompressorer, överallt där man måste rikta upp eller utjämna toleranser används våra shims, säger Christoph Martin, som ansvarar för marknadsföring och tekniskt säljstöd. Fadern Herbert är företagets vd. Kunderna är stora och mindre maskinbyggare – Airbus, Liebherr, Rolls-Royce, Trumpf eller Voith – och alla de nämnda företagen litar på varumärket "M-Tech" när det gäller att kompensera för stora toleranser. - Beteckningen M-Tech är till och med angiven på ritningens detaljlista, där man annars bara finner nummer och materialspecifikationer, säger Christoph Martin. När Christoph Martin talar om familjeföretagets produkter låter det hela mycket tekniskt: - Våra standardplåtar mäter mellan 0,5 och 3,2 millimeter i tjocklek, och byggs upp av många enskilda lager av folie som är 50 eller 75 µm tjocka. De tjockaste mellanläggsplåtarna på 3,2 mm byggs alltså upp av upp till 64 lager av laminerade folier. Kunderna kan välja mellan fem materialsorter: aluminium, aluminiumlegeringar, mässing samt låglegerat eller rostfritt stål. Plåtformaten kan kunderna välja fritt inom måtten 600 x 1 200 mm, Georg Martin stansar ut eller laserskär dem efter kundritning i en Trumatic 2000 Rotation eller i en Trumatic 6000 med kombinerad stansning och laserskärning. I slutet av 1950-talet köpte företaget en licens för en lamineringsprocess från USA och har sedan utvecklat den till en helautomatisk produktionsprocess. - Nyckeln till framgång ligger i samarbetet med leverantörerna vid utvecklingen av de valsade ämnena, eftersom inte alla folier är lämpliga för att bygga upp de sammanhållna laminaten, förklarar Christoph Martin. Den kemiska förbehandlingen av de exakt lika tjocka folierna från valverket kan orsaka bildning av bubblor då laminaten byggs upp. I Dietzenbach skärs folierna till plåtflak innan man lägger dem i staplar och laminerar dem genom upphettning. - Det sammanhållande, adhesiva, lagret är så tunt att inga rester finns kvar när man senare drar av ett lager metallfolie, förklarar Martin. Genom att lagren av det adhesiva ämnet i det färdiga laminatet bara är några µm tjocka, är de enskilda folierna mycket tätt limmade mot varandra. Om man jämför med ett belastningsprov på ett solitt hårdvalsat plåtmaterial, så ligger lastgränsen för 0,2 procent kvarvarande kompression bara 20 procent lägre vid samma tryckprov på ett folielaminat. Det har man fått dokumenterat genom hållfasthetsprov vid det statliga materialprovningsinstitutet i Darmstadt. För många av de kundspecifika uppdragen krävs tillverkning av speciella stansverktyg och med de mycket tunna plåtar som ska bearbetas är också kraven höga på processkedjan för verktygsframställning. Ett speciellt krav vid dessa tjocklekar gäller att stansningen måste ske praktiskt taget utan grader. Vid mycket tunna plåtar är en gradning omöjlig. - Normalt spel mellan verktyg och stämpel vid stansning är cirka 10 procent av plåttjockleken, så vid stansning av en tjocklek på en millimeter ska spelet vara 0,05 millimeter per sida. Men vid stansning av en tjocklek på 0,03 millimeter ska spalten vara 1,5 µm. Vi kan tillverka sådana verktyg för en säker process, berättar Herbert Martin. Georg Martin tillverkar inte enbart lamierade folier till shims under sitt varumärke M-Tech, utan desssutom kundanpassade shims med hög precision, och kantlimmade shims. Servicetekniker använder dessa "skrivblock" vid underhållsarbete för att snabbt kompensera för avvikande toleranser vid byte av komponenter. Över 80 procent av försäljningen av M-Tech-shims gäller kundspecifika lösningar, medan produkter som mellanlägg för kullagermontage eller plåt skuren till olika industribehov står för återstoden. Familjeföretaget Georg Martin har halva sin omsättning från försäljningen av M-Tech. - I Tyskland har vi, som tillverkare av avdragbara M-Tech-folier och besläktade lösningar, ingen konkurrens på området, hävdar Christoph Martin. Företagets redovisning visar att exporten svarar för cirka 30 procent av produktionen, men Christoph Martin, som har både tekniska och ekonomiska examina, menar att tre fjärdedelar av M-Tech-shimsen ändå slutligen hamnar utomlands "därför att Tyskland exporterar huvuddelen av sin tillverkning av maskiner och annan utrustning". För företaget Georg Martin betyder alltså de små toleranserna stora affärer!