Containerlåset "Remote Controlled Automatic Twistlock" fick priset i företagsklassen. När containrar staplas på däck låses containrarna till varandra med lås, s k twistlock, i alla fyra hörnen – detta för att undvika lastförskjutningar eller att någon container rasar ner. De hörnlås som finns idag måste emellertid låsas upp manuellt, vilket är ett tidsödande och mycket riskabelt arbete. Den nu belönade låskonstruktionen bygger på i princip samma lås som hittills har använts – men med ett inbyggt chip som gör att kranföraren kan styra låsning och upplåsning direkt från sin kranhytt med hjälp av radiovågor. En specifik antennlösning har utvecklats för att få radiokommunikationen att fungera bra i containermiljö. Projektet har också inkluderat en motorstyrning av låsen samt utveckling av programvara och radiokommunikation för en windowsbaserad handdator. – Man kan säga att vi är länken mellan traditionell verkstadsindustri och högteknisk elektronik, säger Leif Åkesson, vd för konsultföretaget Informasic i Göteborg, som har utvecklat låssystemet tillsammans med trollhätteföretaget Loxystem, som arbetar fram nya produkter för säker hantering av containrar som transporteras till sjöss. Leif Åkesson håller upp ett sju kilo tungt lås – och ett 20 grams chip: – Genom att montera in chippet i det traditionella låset har vi fått en produkt med inbyggd intelligens! Låsen är inte heller bundna till en viss container. När en låsning ska göras kan man plocka fram fyra lås helt godtyckligt; systemet ser ändå till att kranföraren får radiokommunikation med just de fyra låsen. Tekniken gör också att radiosignalerna inte "spiller över" till något annat lås så att det låses upp av misstag. – Vid lastning får kranförare också en signal om att låsen verkligen är låsta, vilket även det ökar säkerheten, säger Leif Åkesson. – Det här är ett stort steg för ökad automatisering i hamnarna! Leif Åkesson ser också en stor potentiell marknad: – I världens sjöfart finns idag omking sju miljoner containrar som lastas ovan däck. Varje container behöver fyra lås och varje lås har en livslängd på omkring sju år. Det betyder att det faktiskt finns en marknad på omkring fyra miljoner lås per år. Priset i mikro-/nanokategorin togs hem av DST Control från Linköping med sin Colibri, en gyrostabiliserad kamerabaserad bild- och datainsamligsenhet för mätning, kontroll, besiktning och övervakning. För att få ner enhetens storlek och vikt från cirka 25 kilo valde konstruktörerna att börja om helt från grunden med nya lösningar ner i minsta detalj. Resultatet blev en enhet som bara väger ett kilo! – Det har varit ett omfattande utvecklingsarbete med många tekniktrösklar att komma över, säger Jan-Erik Strömberg, vd för DST Control. Bland annat har DST Control utvecklat egna motorer till Colibri. Colibri ska t ex kunna bäras av obemannade farkoster, både på marken och i luften, och tack vare gyrostabiliseringen ger systemet bra bilder trots att bäraren vibrerar eller lutar. Än så länge finns Colibri med diametern 135 mm, men storlekar på 160 och 185 mm ska komma. Studentpriset vanns av Daniel Magnusson och Johan Frisk från KTH Telge Campus med bidraget Blue USB. Som namnet antyder är det en blandning av blåtand, Bluetooth, och USB. – Man kan säga att Blue USB är en trådlös förlängning av en en USB-kabel, säger Johan Frisk. USB-kablar kan ju vara irriterande och dessutom är det lätt att förstöra en kabel om den finns i utsatta miljöer, konstaterar Johan Frisk. Det hela fungerar så att man kopplar in datatillbehörens USB-kablar i en "USB-host", som i sin tur överför signalerna trådlöst till en mottagningsenhet vid datorn. Via en blåtandslänk kan man överföra data upp till hundra meter. Industri och hem Johan Frisk och Daniel Magnusson har tänkt sig två olika användningsområden för sin Blue USB: – Vi tror att industrin gärna vill sända data trådlöst. I en industrilokal kan ju en kabel lätt förstöras om man råkar köra över den, något som kan orsaka produktionsstopp, säger Daniel Magnusson. – Sedan tror vi på användning i hemmiljö, t ex av handikappade. En rörelsehindrad person kan ha svårt att nå alla apparatreglage eller lampströmbrytare. Med Blue USB kan man i princip styra hela hemmet med hjälp av en liten box. – Man kan också programmera in tidsstyrning av lampor etc, något som också innebär en miljöbesparing. Daniel Magnussons och Johan Frisks konstruktion är resultatet av ett examensarbete, som de har genomfört på uppdrag av elektronikutvecklingsföretaget Motion Control i Västerås.