Är det någon som påstått att det är enkelt att limma så kan det knappast vara undertecknad! Att limma innebär som regel många fler delmoment – och därmed möjligheter (eller risker) att påverka limningsresultatet – än man tänker på. Här följer en uppställning. Konditionering (Inte kallare, inte varmare än limningslokalerna) Dimensionskontroll/passnig (Inga inbyggda spänningar) Profildjup/Ytstruktur Renhet Rengöringsmetod Torkning efter rengöring Ytomvandling (för att få limbarhet eller långtidsbeständighet) Primning (Mängd?) Torkning/härdning av primer Tid? Var? Hur? Ankomstkontroll Lagring Lagringstid Omrörning av komponenterna (Bottensats?) Avluftning av komponenterna Dosering av lim och härdare (Toleranser?) Blandning av komponenterna (Hur?) Avluftning av blandningen (Inblandad luft ger "porös" limfog.) Limningslokaler (Renhet, ventilation, temperatur, relativ luftfuktighet?) Limmängd Fogtjocklek (Inverkar på lastspridningen vid belastning) Applicering (Hur?) Väntetid (mellan limspridning och sammanläggning) (Inverkar på graden av kontakt mellan yta och lim) Brukstid för limblandningen (potlife) Montering/sammanläggning (Hur? Instängd luft?) Fixering - Pressning Härdning (tid, temperatur?) Avsvalning efter värmehärdning Urtagning ur fixtur/press Tid? Temperatur? Varje delmoment kan ytterligare delas upp i mindre enheter. Varje delmoment innebär möjligheter att göra olika. När man är absolut säker på att alla delmomenten är utförda på exakt samma sätt från gång till gång, först då kan man hävda att man gjort lika. Mycket limning sker utan en detaljerad arbetsbeskrivning. Har man hittat en metod som leder till ett acceptabelt limningsresultat, så bör man dokumentera denna noga. Dessa noteringar bör utgöra grunden för en arbetsbeskrivning – eller "en stig som leder tryggt genom limningsträsket". Ett annat sätt är att göra en lista på allt som kan gå snett. "Sedan behöver man bara beskriva hur man skall göra för att dessa fel inte skall uppstå".