Trots vikande konjunktur har Fjäråskupan planer på att bygga ut sina lokaler – "det kanske går att bygga billigare nu när konjunkturen viker", som vd Leif Turefeldt säger... Fjäråskupan är ett familjeföretag som ägs av bröderna Leif och Henrik Turefeldt. Egentligen kom företaget till under en kris – pappa Ingvar Turefeldt grundade företaget i en tid när han själv gick arbetslös. – Han var plåtslagare och såg att det kunde finnas en marknad för spiskupor och fläktar, berättar Leif Turefeldt. Så 1989 grundades Fjäråskupan, i Fjärås utanför Kungsbacka. Ingvar Turefeldt skötte det från början helt och hållet som ett enmansföretag. Leif Turefeldt fortsätter: – Företaget tillverkade ett par produkter i veckan. Min far byggde fläktarna på egen hand och levererade dem. Sedan dess har Fjäråskupan flyttat till Göteborg, till Torslanda. Idag har man ett trettiotal anställda och omsätter omkring 50 miljoner kronor. – Vi har växt sakta men säkert och idag tillverkar vi omkring 7 500 kupor per år. Företaget har satsat stort på designade kupor – det är Henrik som står för designen och inspiration hämtas bland annat från internationella möbelmässor. Det har idag gått mycket mode även i fläktkuporna och internationella mässor visar trenderna, trender som även en fläktkupedesigner måste ta till sig. – I ett modernt kök vill man givetvis ha modern design även på fläktkupan, betonar Leif Turefeldt. Och han tillägger att Fjäråskupan har lyckats bra, något som bekräftas av reportagets bilder från ett litet urval av Fjäråskupans designade kåpor. – En fläkt är inte längre bara en fläkt. Fläkten och kupan är en viktig del i köksinredningen, som också ska spegla de boendes personlighet. Inte minst måste kuporna hänga med i de förändringar av modefärger som snabbt kan skifta. – Då gäller det att veta vad som kommer i nästa säsong. Just nu ser vi att vitt kommer att dominera den närmaste framtiden. Fjäråskupan lanserade lagom till julen en fläktkupa som också är ett konstverk. Kupan har en öppningsbar glasskiva och där kan man placera en egen bild. När glaset är stängt sluter det tätt och varken damm eller stekos kan tränga in och förstöra bilden. Idén till den nya kupan, som kallas Motiv, kom från en av företagets konstruktörer och både Henrik och Leif nappade på idén... Vinklade kupor är annars en trend. Leif Turefeldt: – Men en vinklad kupa får man ett betydligt bättre utrymme, trots det är det samma prestanda som med en vanlig kupa. Det sker också mycket teknikutveckling kring kuporna. Så har vanliga glödlampor i spiskuporna ersatts av lysrör och halogenlampor. Den senaste trenden är LED-ljus. – LED finns som tillval, men det är en mycket bra ljuskälla. LED-lamporna tar liten plats, de är energisnåla och miljövänliga och de har lång hållbarhet. De håller i princip hela kupans livslängd! Fjärrkontroll till spisfläkten är en annan innovation. Bra för personer som har lite svårt att röra sig. – Men vi tillverkar även äldre modeller av fläktkupor. Den som vill renovera ett äldre hus kanske inte vill ha en modern kupa i köket. Så även det behovet kan vi tillgodose. Produktionen hos Fjäråskupan är helt kundorderstyrd och ingenting görs för att läggas i lager. – På så sätt kan vi vara väldigt flexibla gentemot våra kunder, säger Leif Turefeldt, som också konstaterar att "egentligen är det ju ingen märkvärdig produktion". Man tar in plåten i verkstaden där man stansar och klipper. Ett par cadritare lägger upp stansningen efter kundernas önskemål. Dessutom gäller det att utnyttja plåten optimalt; det som blir över skickas tillbaka för omsmältning. Nästa moment är bockning och för det finns tre kantpressar och tre självstyrande grupper med fem personer i varje grupp. – Varje grupp har sin kantpress och grupperna lägger själva upp hur jobbet ska utföras. Därefter följer själva plåtmonteringen där delarna sätts samman till en fläktkupa. Det är en manuell montering som kräver hantverksskicklighet, men det "finns det gott om i företaget", betonar Leif Turefeldt. Innan slutmonteringen med all elektronik med mera görs en kvalitetskontroll av själva plåtarbetet – kupan ska ha perfekt passform. – Vi måste hela tiden ha perfekt kontroll över produktionen för att hålla en hög kvalitet, säger Leif. Den senaste investeringen i verkstaden är en rundningsmaskin för att göra runda eller ellipsformade skorstenar. – Det är något som finns med i vår katalog för 2009 och vi tror att det finns en ökande efterfrågan på sådana. Övriga komponenter som ingår i kuporna köps dock in av underleverantörer. Likaså lämnas de kupor som ska lackas bort för ytbehandling. – Det vanligaste är kupor i rostfri plåt, men som sagt blir färger allt vanligare så det blir allt fler lackade kupor. Omkring tre veckor tar det från beställning till leverans, lite beroende på vilken produkt det är frågan om. Dessutom kan man erbjuda hela system med inte bara spisfläkt utan även takfläktar, filter och andra kringprodukter. Det är då sådant som köps in. Fjäråskupans kunder består framför allt av husproducenter och kökstillverkare för hemmiljö. – Vi är inte alls inne på storköksmarknaden. Så det gäller för oss att få in våra produkter hos byggare och köksföretag så att det blir naturligt för dem att föreslås fjärås kupor! Men visst händer det att även enskilda konsumenter känner till oss och begär att få våra kupor, säger Leif. Huvuddelen av Fjäråskupans fläktkupor installeras i Sverige, dock säljer man lite till Finland och Danmark. – Vi har funderat på att satsa mer utomlands, men ännu är inga beslut fattade, säger Leif Turefeldt. – Dessutom finns det mer att göra på hemmaplan... Och man har ju konkurrenter – globala aktörer som Siemens, Gaggenau, Electrolux, Franke, Bosch med flera. Men på Fjäråskupan är man optimistisk för framtiden, trots att lågkonjunkturen har slagit till. Leif Turefeldt: – Vi har märkt en avmattning när det gäller våra huskunder, nyproduktionen kommer att gå ner. Men vi räknar i stället med att ombyggnader och renoveringar ökar. I stället för att bygga nytt väljer många att rusta upp sina gamla hus och lägenheter och då tar vi igen tappet inom nyproduktionen. Därför vågar också Fjäråskupan satsa på en utbyggnad av sina lokaler. En fristående byggnad på 300 kvadratmeter ska byggas som i första hand ska användas som komponentlager. – Det är sådant vi har inom vår nuvarande verkstad. Med den nya byggnaden frigörs utrymme som kan utöka vår produktionsyta, säger Leif Turefeldt. Han tillägger: – Lågkonjunkturen gör dessutom att det kan bli billigare att bygga... – Tack vare utbyggnaden får vi en möjlighet att öka vår omsättning med omkring 20 miljoner kronor. N