På Volvo Personvagnar i Olofström är clinchning väl etablerat. Metoden har en stor fördel och det är den låga kostnaden. Medan fästelement och svetsning kräver tillsatsmaterial av någon sort är det i clinchning själva plåtbitarna som utnyttjas för att skapa fogen. Det ställs inte heller några krav på ytbehandling. För att skapa ett clinchförband krävs plastiska material som kan formas under pressning, så som metall. En punkt på plåtarna kläms åt med en kraft av 30 kilonewton (kN) och uppåt, ända till 50 kN, och formar ett permanent förband. Trycket från verktyget avgörs utifrån till exempel plåttyp, och vilken diameter clinchförbandet ska ha. Själva pressverktyget kan vara allt ifrån en tryckluftstång som du kan sköta manuellt, eller som i Volvos fall: stora automatiserade pressverktyg som klarar av flera clinchförband samtidigt. Typiska komponenter som är clinchade på en nyköpt Volvo är motorhuven och bakluckan. En annan fördel bredvid den låga kostnaden är möjligheten att blanda material. – Ta till exempel aluminium och stål, säger Lea Bengtsson, teknikledare inom mekanisk fogning hos Volvo PV i Olofström. – Dem kan du ju inte svetsa ihop. Då måste du antingen limma eller kombinera limning med mekanisk fogning. Men du kan också använda clinchning. Hon får medhåll av sin kollega Stefan Hansson, teknikberedare: – Visst kan clinchning även användas vid stål mot stål, eller aluminium mot aluminium, men eftersom vi rör oss mer mot en framtid där det handlar om mixade material så är just clinchning en metod som definitivt kommer att vara aktuell vid konstruktion och design. Ett vida känt problem vid blandning av aluminium och stål är risken för galvanisk korrosion. Men clinchning är ett tätt förband, och ju tätare clincharna placeras, desto mindre risk för att smuts och vatten kan tränga in. För att helt och hållet avisolera problemet kan clinchning även förstärkas med lim. Clinchning räknas till den kategori förband som har låg hållfasthet. De ska därför placeras i applikationer där det inte finns större statiska påkänningar. Samtidigt har clinchning bra utmattningsegenskaper vid låga krafter. Metoden kan också förstärkas med stansnitar. – Dessutom kan du sätta tre clinchar för samma pris som en punktsvets. På så sätt kan du göra fogförbanden mer hållfasta utan att kostnaderna ökar, påpekar Stefan Hansson. Drivsättet har förändrats under åren. Förr drevs Volvos clinchenheter av hydraulik, som numer har ersatts av miljövänliga, högeffektiva elservomotorer. Den förändringen började med att Audi, när de satte igång med sitt aluminiumkoncept, satte press på leverantörerna att få stansnitningsinstrument drivna av elservomotorer. Så småningom blev även clinchningsutrustningen driven med samma teknik. Clinchning är också en fogningsmetod som både Lea Bengtsson och Stefan Hansson påpekar är väldigt miljövänlig. Dels ur energisynpunkt, dels ur användarens perspektiv. Lea Bengtsson: – Det förekommer inte något svetsprut, ingen rök och inget magnetfält.