23948sdkhjf

Erfarenheter samlas hos digital lots

I stället för att fråga en mer erfaren kollega! Så skulle produktionslotsen kunna beskrivas, en databank med samlade erfarenheter om produktionsutveckling, från beredning, fabrikslayout och flöden till maskiner och utrustning.

Den webbaserade produktionslotsen är det viktigaste resultatet av Modart, ett delprojekt inom Vinnovas Mera-program, och har arbetats fram av flera svenska företag i samarbete med KTH i Stockholm. Avsikten är att produktionslotsen ska ska kunna hjälpa företag att få en mer effektiv och snabbare utveckling av sin produktion. Produktionslotsen invigdes nyligen vid en sammankomst hos Scania i Södertälje, ett av de företag som aktivt medverkat i arbetet med lotsen. Det var dock inte en sedvanlig invigning med bandklippning och högtidstal – i stället tog Thomas Karlsson, chef för Scanias Power Train Production, mobiltelefonen och ringde till KTH som på så sätt fick starta webbplatsen www.produktionslotsen.se inför de församlade industri- och högskoledelegaterna. Produktionslotsen består egentligen av flera lotsar. Artikelberedningslotsen – ABL – har som övergripande mål att definiera en modelldriven artikelberedningsprocess samt att välja processer och fixturer. Man kan även få fram antal uppspänningar för en viss detalj och få fram maskinspecifikationer. Fabriksprojekteringslotsen – FPL – tar till vara erfarenheter om hur man projekterar och realiserar en ny fabrik och även introducerar förbättrade produktionsmetoder och verktyg. Med hjälp av produktionsinvesteringslotsen – PIL – ska företag kunna få hjälp med att hitta en investeringsmodell för att skaffa rätt utrustning, förbättringslotsen – FBL – ska med hjälp av informationshantering kunna förbättra artikeltillverkningen, ett ständigt förbättringsarbete med digital hjälp, och modellerings- och IT-investeringslotsen – MIL – ska bland annat ge verktyg för att använda artikeltillverkningslotsarna och få fram IT-hjälpmedel. Hur ska då produktionslotsen användas? Thomas Karlsson konstaterade vid invigningen att det ju är vanligt att yngre (och ibland även äldre) tekniker ofta behöver fråga mer erfarna kolleger till råds. Själv hade han den äldre kollegan Erik när han som nyutexaminerad kom ut i arbetslivet. – Men det är inte alltid man har en Erik till hands. Då kan man i stället vända sig till produktionslotsen! Dessutom bygger produktionslotsen på erfarenheter från flera industriföretag, en mycket värdefull samverkan, menade Thomas Karlsson. Sven Hjelm är ansvarig för produktionsteknisk forskning inom Scania och en av de som har arbetat aktivt med projektet. Han konstaterar att produktionslotsen är ett ett sätt att få industrin att samarbeta för att få fram konkurrenskraftiga produktionssystem. Det finns mycket som är av gemensamma intressen för företagen och som inte inkräktar på ett enskilt företags affärshemligheter. – Genom produktionslotsen kan de senaste resultaten sättas in i sina rätta sammanhang och man kan på företagen få del av dessa resultat i ett tidigt skede, säger Sven Hjelm. – De flesta företag har ett ganska bra grepp om sin produktutveckling men vet betydligt mindre om maskininköp och andra investeringar. För svensk industri vore det därför mycket positivt att införa produktionslotsen i större skala. Med aktuell och samordnad information får man ett digitalt bibliotek med vars hjälp man snabbare kan uppnå önskad kapabilitet, dvs förmåga att realisera produkter till önskad kvalitet, och önskad kapacitet när systemet anpassas till nya marknadsbehov och lagkrav. De webbaserade lotsarna blir helt enkelt ytterst aktuella ingenjörsmanualer! Genom att använda sig av lotsen kan företagen spara värdefull tid och få en mycket snabbare produktionsutveckling. Produktionslotsen är också moduluppbyggd så att den kan användas av olika typer av företag, lotsen kan enkelt anpassas till det enskilda företaget. Det kommer givetvis inte att vara gratis att använda sig av produktionslotsen, exakt hur mycket det kommer att kosta kunde man inte ange vid invigningen. Man var emellertid överens om att det är en investering som snabbt lönar sig. Dock kommer det att behövas utbildning för dem som ska arbeta med lotsen och för den skull kommer det att finnas en "gratisversion" av lotsen så att framtida användare ordentligt kan sätta sig in i hur man arbetar med lotsen. – Vi håller på att ta fram utbildningspaket som ska presenteras i juni, säger Gunilla Sivard på KTH. Gunilla Sivard arbetar med produktionslotsen inom KTHs Center for Design and Management of Manufacturing Systems, DMMS. Det är också DMMS som kommer att "förvalta" produktionslotsen. I arbetet med produktionslotsen har från industrin utöver Scania även Sandvik, ITT, Haldex och NMW samt flera mjukvaruföretag medverkat. Dessutom har också SIS samt Swerea/IVF och Swerea/Kimab deltagit utöver KTH/DMMS. Produktionslotsen ingår i det s k Modart-projektet – modelldriven artikeltillverkning – som är det största delprojektet inom Mera-programmet, vars upprinnelse var regeringens s k Trollhättepaket för fordonsindustrin. Vinnova har också finansierat hälften av Modarts utvecklingskostnad på drygt 50 miljoner kronor under tre år– resten av pengarna kommer från industrin. På produktionslotsens webbplats www.produktionslotse.se kan man få en kortfattad information om lotsarna. Där finns även information för de företag som vill gå vidare och ansluta sig till lotsen.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.079