Vid värdeflödesanalyser (VFA) följer en grupp produktionsflödet för en produkt. Man noterar för varje operationssteg buffertars storlek, processtider, ställtider, styrning, mm. Gemensamt ritar man en bild över flödets nuläge. Ofta är den värdeskapande operationstiden liten i förhållande till tid i lager, buffertar och transporter. Sedan identifierar man förbättringsområden och ritar ett önskvärt framtida produktionsflöde. Metoden har mycket att vinna på att den inte kräver så mycket tid, kompetens eller datorprogram. De flesta produktionssystem har många produkter med korsande flöden – VFA klarar bara en produkts eller produktfamiljs flöde. Dessutom fås en ögonblicksbild, utan variationer i inleveranser, processtider och produktionsstörningar, trots deras stora betydelse. VFA ger därför inte alltid en fullständig bild. Vid simuleringsanalyser samlar man in information om flera produktfamiljer i hela produktionssystemet – operationer, buffertar, flöden, styrning mm. Utifrån detta bygger man en datormodell och simulerar produktionen. Modellen ändras successivt för att få bättre produktionsystem. Jämfört med VFA kan simulering hantera större komplexitet med många produkter, variationer och störningar. Dessutom får man mer resultat om systemet – kapacitet, flaskhalsar, ledtider och utnyttjande av buffertar och maskiner. Nackdelen med simulering är den stora investeringen i verktyg, kompetens och modeller. Risken finns att simulering används i fel situationer och att förslag inte genomförs. VFA kan minska denna risk genom att ge simuleringsprojekt ett "sammanhang" genom att innefattas i en VFA-arbetsgång – från första analys till genomförande och uppföljning. VFA ger simuleringsprojekt en ökad tyngd åt takttid, inleveranser och orderstyrning. VFA identifierar slöserier och ökar fokus på värdeskapande för att få dragande flöde och enkel styrning utan detaljplanering. Enkelheten med VFA gör det möjligt att snabbt analysera även stora flöden. Slutligen kan resultaten från simulering visas som VFA. Swerea Swecast utvecklar en prototyp för detta i ett simuleringsprogram med tillhörande Excel-dokument. För att öka intresse och engagemang, och för att ta fram förslag på förändringar är det lämpligt att börja med VFA. Då öppnas ögonen för förluster, flöden och värdeskapande. Det kan sedan vara värt att arbeta vidare med simulering, särskilt om man har många produktflöden, beroenden mellan värdeflöden eller stora störningar. För att öka tilliten till simulering kan man simulera flödet som analyserats med VFA och jämföra resultatet med det verkliga produktionsflödet. Detta bör även göras med variationer och störningar för att visa dess effekter. Simulering kan sedan användas för att analysera och presentera den framtida systemlösningen. Simuleringsmodellen kan också djupare utvärdera kritiska delar av flödet eller vidgas till att täcka flera produktflöden, vilket är lämpligt om flöden har gemensamma stationer. Slutsatsen är att metoderna har mycket att erbjuda varandra. Simulering och VFA ger möjlighet att ifrågasätta status quo, ändra nuläget och testa parametrar för att se vad som händer. Man blir ofta förvånad över effekterna när man justerar ställtider, batchstorlekar och förändrar styrningsprinciperna. Swerea fortsätter arbetet med simulering även i år. Möjligheterna att nå resultat med kombinationen VFA och Simulering utvärderas under 2009 genom fallstudier hos tillverkande företag. Första studien är genomförd hos ett tillverkande leverantörsföretag, med ett komplext materialflöde. Fler analyser har startat, och vi avser återkomma med rapportering om resultaten från dessa. N