Limning kommer knappast att ersätta svetsning, - när svetsning är en väl fungerande fogningsmetod. Det är vanligtvis när det – av någon anledning - inte fungerar så bra att svetsa, som limning blir aktuellt. Flygplan limmas till stor del. Limning där används för att det inte funnits någon annan tillräckligt bra fogningsmetod. Ett annat exempel är t ex vid fogning av plastbelagd och förzinkad plåt. Visst går det att punktsvetsa förzinkad plåt, men det är inte lika enkelt som att punktsvetsa kallvalsad plåt. Limning blir därför mer intressant. (SSAB Tunnplåt har genomfört en undersökning om limningsmöjligheter för inte mindre än 11 olika metallbelagda och kallvalsade plåtkvaliteter. Den omfattar också limbarhet och livslängd, vid limning mot olika korrosions- och s k "vitrostskydd". Undersökningsresultatet är publicerat i en skrift. "Limning av kallvalsad och metallbelagd plåt". De har också publicerat en skrift som heter "Limning av färg- och foliebelagd plåt".) När metaller skall fogas mot andra material, är vanligtvis inte svetsning en framgångsrik fogningsmetod. Det är troligen därför, som svetskommissioner och svetsinstitut världen över börjar intressera sig för limning. Svetskommissionen i Sverige har sedan en tid tillbaka en arbetsgrupp (AG 49), som arbetar med limningsfrågor. Ska man välja mellan att svetsa och att limma blir naturligtvis valet bättre om man känner till vad limning innebär, valet blir annars lite haltande. Sysslar man med fogning är limning en metod som man absolut ska intressera sig för. Man kan konstatera att det utvecklas många lim, där processtänkandet står i centrum. Vad man i sammanhanget inte får glömma bort är att när man limmar är "tillsatsmaterialet" en plast, - inte en metall, som när man svetsar och löder. materialegenskaperna i den slutliga, stelnade limfogen bör man ägna stort intresse.