Elektriskt ledande lim har stor betydelse för elektronikindustrin och är föremål för relativt omfattande forskning och utveckling. Elektriskt ledande lim brukar vara liktydigt med silverfylld epoxi. Det förekommer dock både andra matriser (plaster) och andra fyllnadsmaterial. Matrismaterialet kan t ex vara av silikon eller polyimid för att öka värmebeständigheten. Det ledande materialet kan förutom silver bestå av koppar, kol, palladium:guld eller rent guld. Elektriskt ledande lim finns i form av vätska, pasta och som limfilm. De elektriskt ledande egenskaperna hos de silverfyllda varianterna varierar i området mellan 0,01 och 0,00006 ohm-cm. Det är inte bara limmets sammansättning som avgör ledningsförmågan. Härdningstemperaturen inverkar också i hög grad på ledningsförmågan. Generellt gäller att högre härdningstemperatur ger lägre motstånd. Ett silverfyllt, 1-komponent epoxilim kan t ex få ett motstånd på 0,0005 ohm-cm vid fyra timmars härdning i 100oC. Sker istället härdningen under två timmar vid 125oC minskar motståndet till 0,0002 ohm-cm. Härdning under en timme vid 150oC ger för samma lim motståndet 0,0001 ohm-cm. Ett silverfyllt, 2-komponentlim, som kan härdas vid rumstemperatur, ger vid härdning i 65oC under sex timmar ett motstånd på 0,015 ohm-cm. Härdning i 5 minuter vid 150oC ger ett motstånd som har minskat till 0.0002 ohm-cm. Detta beror, med stor sannolikhet på, att bindemedlet får lägre viskositet med ökad temperatur och att partiklarna i det ledande fyllnadsmaterialet kommer närmare varandra. Kontakten kan i vissa sammanhang ökas, genom att en liten ström under hög spänning - eller omvänt: en stor ström med låg spänning - får passera gränsskiktet. Det är givetvis också av betydelse vilka ytor som de elektriskt ledande limmen användes emot. För att utnyttja limmets ledningsförmåga måste man ju ha en god kontakt med underlaget. De oxider, som kan bildas på det underliggande materialet och vilken ledningsförmåga denna har, kommer att påverka långtidsegenskaperna. Elektriskt ledande lim applicerat på aluminium, kan t ex med tiden, få ökad resistans i gränsskiktet.