I november är det åter dags för underleverantörsmässa på Elmia i Jönköping. Årets upplaga ser i mycket ut som tidigare. Seminarier, matchmaking och kvällsaktiviteter för de som ställer ut och för besökarna. Det som skiljer sig är det mycket osäkra konjunkturläget, som påverkar utställarna på olika sätt. Vissa utställare har helt enkelt försvunnit sedan förra året eller lägger pengarna på annan försäljningsverksamhet. Många återkommer varje eller vartannat år precis som vanligt. Men så finns de som ser mässan som ett av sina viktigaste verktyg. Verkstäderna har pratat med två utställare som arbetar strategiskt med sin medverkan, ett av dem i uppbyggnadsskedet, det andra med en mycket mogen och kompetent produktion. Ett av de företag som satsar hårt på sin medverkan på höstens Elmia är Hyss i Huskvarna. Hyss är ett några år gammalt plastbolag som medverkar på flera mässor för att nå ut med sina produkter. På Elmia var det premiär förra hösten. Mats Södergren som är vd på Hyss tycker att Elmias fördelar är en stor bredd på både besökare och utställare. Samtidigt tror han att mer branschindelade hallar skulle göra mässan ännu attraktivare, - Tid är det alltid ont om. Eftersom företaget är ett uppbyggnadsskede handlar verksamheten mycket om att skapa kontaktytor mot kunden. - Konjunkturen har gjort att det gått lite långsammare än vi förväntade oss att starta upp, säger Mats Södergren. Vi har patenterat en egen process för att tillverka verktyg och formspruta plastdetaljer helt på hemmaplan i Sverige. Vi har nått ut till våra kunder och fått offerera jobb, men det är en högre tröskel innan man kommer till beslut. Men sedan i mitten av maj verkar det ha släppt lite på marknaden, med positivare tongångar och fler avslut. Mässorna har varit ett sätt att hålla kontakt med marknaden och bygga upp varumärket. Man har valt att medverka både på Elmia, några branschmässor, samt Tekniska Mässan. Just nu undersöker man om Euromold i Frankfurt kan vara något. - Syns man tillträckligt så börjar de tala om en till slut, säger Mats Södergren. Om fem år kanske vi inte får riktigt samma vinst på att ställa ut, men även då kommer det att vara viktigt att träffa kunder. Det är svårt att mäta kostnader och intäkter på en mässa, men hittills har vi aldrig gått back. Det är alltid någon kundkontakt som betalar vår mässmedverkan. Men trots att Mats Södergren är entusiastisk över vad mässor kan göra för företaget har han också starka åsikter om hur en traditionell mässmedverkan kan uppdateras. - Som besökare hatar jag mässor, för folk talar inte om vad det kostar. De vill bara boka senare besök. Vi satsar på Ikea-stuket. En enkel, ren monter med affischer med prisexempel. Har man med sig en 3d-ritning så får man priset på stående fot i montern. Hela bolaget bygger på att vi ska kunna offerera inom 24 timmar, inte två månader som det brukar ta i branschen. Vilka är då hans bästa tips en framgångsrik mässmedverkan? - Jag tycker det är många utställare som är för inaktiva i sin monter. Du måste själv gå ut och plocka in folk i din monter. Ha mycket ljus i montern och ett budskap. Vad vinner man på att ställa ut futuristiska saker som aldrig kommer att komma i produktion? Ställ ut de ni tillverkar idag och är bra på. Och begränsa mängden objekt. Hyss finns i monter B06:63. För Faurecia Exhaust Systems i Torsås är höstens Elmia första gången man ställer ut på en mässa. Arbetet med hur företaget ska presentera sig på den första mässan har tagit fart efter semestern. Det handlar både om att planera monter och bemanning, men också om vilket budskap man vill ge besökaren om bolaget. - Vi vill naturligtvis visa upp oss som ett spännande företag, men också visa att det finns en trygghet i vårt kunnande och vår erfarenhet säger Anders Svensson, som är program manager på Faurecia. Mässmedverkan blir ett sätt att inventera bolagets kunskap och visa vad man kan och vill. - Det är ett avstamp till något nytt. Jag tror aldrig man kan komma ut på det sättet utan mässan som verktyg, säger Anders Svensson. Vi kan lägga tusentals timmar på att ringa på uppgifter i gula sidorna utan samma resultat. På mässan kommer någon till vår monter som vill prata med oss istället för någon som inte har tid och inte är upplagd för ett samtal. Anders Svensson tycker också att man kan använda mässan som ett verktyg inom bolaget. - Vi kommer givetvis att försöka ge vår personal här en möjlighet att åka upp och besöka mässan och vår monter i den mån det är möjligt. Vi vill skapa ett intresse på företaget och vad vi håller på med, att vi är offensiva. Att man har tagit steget att delta på mässan för första gången har delvis med konjunkturen att göra. Men ännu viktigare är att tillverkningen av svetsade grenrör utvecklats till en nivå där man tror att det kan finnas både nya kunder och branscher som behöver den kunskapen. - Elmias bredd ger oss ett kontaktnät utanför det ordinarie och möjligheter att hitta alternativa kunder, säger Anders Svensson. Vi vill visa upp oss så att vi kan komma i projekt redan på produktutvecklingsstadiet. Samtidigt frågar kunder som vi redan har varför vi inte varit med på Elmia tidigare. Faurecia Exhaust Systems finns i monter C04:20. På mässan finns en hel del underleverantörer från andra länder. Som Lettland där Jauda kan få representera det traditionella storföretaget från Sovjettiden som privatiserats genom att runt 100 lettiska anställda fick aktier i förhållande till sin tjänsteställning. Produktionen då var överföringsutrustning för starkströmsnätet och så är fortfarande. Skillnaden nu är att företaget bearbetar flera utländska marknader. Men ännu svarar den inhemska försäljningen för 90 procent. Jauda finns i monter A01:13. En företagstyp hittar vi hos Prometals som startade 1997, men då som ett köp och säljbolag för skogsmaskiner. Gradvis har maskinparken utökats och verksamheten förändrats. 2003 köptes första laserplåtmaskinen som då kostade mera än bolagets omsättning året innan. Av det laserskär och bockar finns det lokal lettisk marknad för med för svetsjobben svarar exporten för 99 procent av faktureringen. - Vi har förstås märkt av krisen genom att våra gamla kunder minskat sina inköp, men vi har lyckats behålla omsättningen genom att ersätta det vi förlorat med nya uppdrag, säger Nauris Jansons, vd för Prometals i Ogre utanför Riga. Prometals finns i monter A01:13. Ett svenskt företag som har fabriker i flera länder är Lesjöfors AB. Bolaget är Skandinaviens äldsta och största tillverkare av industrifjädrar, banddetaljer och tråddetaljer i skiftande dimensioner, kvaliteter och kvantiteter. Man har även ett omfattande program av standardfjädrar för omedelbar leverans. - När vi skulle etablera oss här valde vi mellan Lettland och Litauen. Men stannade för Liepaja på den Lettiska västkusten. Vi startade tillverkningen 2004 och växte snabbt. Då var vi 65 anställda som mest men nu är vi nere i 40, berättade Girts Ancevskis, vd för Lesjöfors i Lettland, när Verkstäderna besökte fabriken i våras. Lesjöfors AB finns i monter A 06:30.