Det var för två år sedan som Swedish Waterjet Lab, SWL, drog igång sin verksamhet, sponsrat av den lokala vattenskärningsindustrin och offentliga finansiärer, både lokala och centrala. SWL är organisatoriskt en del av Blekinge Tekniska Högskola.Verkstäderna besökte nyligen Ronneby för att höra mer om laboratoriets utveckling och arbete och träffade då Anders Jönsson, som är forskningsledare vid labbet, och Jan Ryd, en av de drivande i dess tillkomst. Jan Ryd är dessutom grundare till och huvudägare – men numera "bara" styrelseordförande – i Water Jet Sweden. – Med SWL får vi en forskning och utveckling som har direkt anknytning till verkligheten, något som tyvärr är ganska ovanligt i Sverige, säger Jan Ryd och pekar på flera utländska forskningsinstitut som arbetar väldigt nära industrin. Jan Ryd är också mycket bestämd när det gäller industrins engagemang i SWL: – Den som skär snabbast får ordern! Vi vill med denna forskning få fram bättre skärförmåga. De internationella konkurrenterna blir också allt fler och då måste vi vara bäst! I Ronneby finns ett för Europa unikt kluster med företag som vattenskär och tillverkar utrustning för vattenskärning. Det började egentligen med Best Matic och ett projekt för automatiserad pusseltillverkning 1974 – bara fem år efter det att metoden först började användas i USA. Pusselskärningen blev lyckad och under åren startades flera företag genom avhopp och avknoppningar, då många medarbetare såg möjligheter i nya nischer. Ett sådant exempel är Jan Ryds Water Jet Sweden, som startades 1993. Flera av företagen i Ronneby har genom åren sett nya ägare komma och gå. De olika vattenskärningsföretagen i Ronneby konkurrerar givetvis med varandra, men de samarbetar också i många frågor. Inom detta samarbete växte önskemålet om ett gemensamt laboratorium fram. Man fick med sig både Blekinge Tekniska Högskola och Ronneby kommun samt finansiärer som Soft Center Forsknings- och Utvecklingsstiftelse och sparbanksstiftelsen Kronan. För två år sedan kunde så verksamheten starta. Idag är man sju anställda i labbet, varav Anders Jönsson även har kvar en anknytning till sin tidigare arbetsplats, den tekniska högskolan ETH i Zürich. Dessutom har man en rad internationella experter knutna till sig som man kan kalla in vid behov. – Första året blev ganska intensivt med många projekt. Förväntningarna på oss var också stora. Nu under andra året, när den ekonomiska krisen har slagit till, har vi kunna jobba mer forskningsinriktat på sådant som man inte har resurser att klara ute i företagen, säger Anders Jönsson. Vad är det då man vill åstadkomma med det nya laboratoriet? Anders Jönsson: – Vi försöker ta reda på hur nästa generation vattenskärteknik ser ut, vi försöker få svar på vad som krävs i framtiden för att stärka branschen och vi vill se hur man ska ta tillvara alla goda idéer från näringsliv och akademi. En av de viktigare uppgifterna är att utveckla vattenskärning med högre tryck. Normalt har vattenskärning ett tryck på drygt 4 000 bar, men i laboratoriet finns en utrustning för 6 200 bar. – Det vi vill veta mer om är vad som händer under ett sådant extremt tryck och hur vi ska kunna utnyttja det för att få fram bästa möjliga resultat, säger Anders Jönsson. Man utvecklar också femaxlig skärning för att kunna skära avancerade former. Försöken sägs vara lovande för framtiden... – Över huvud taget arbetar vi för att optimera maskinerna. Vi vill åstadkomma bättre skärprestanda och då tittar vi bland annat på vattenkvalitet och utformning av munstycken. Anders Jönsson betonar dock att man har en bred portfölj med uppgifter för labbet. Bland annat provar man att skära i kolfiber – bland annat till racerbilar på uppdrag av högskolan ETH i Zürich som är inblandad i studenternas internationella racingtävlingar. Man har möbelformgivare som kommer till Ronneby för att studera hur man kan använda vattenskärningsteknik i möbeltillverkning med mera. Material är också viktigt att studera; hur reagerar olika material vid vattenskärning? – Vi har till exempel ett samarbete med Kockums vad gäller kompositmaterial. Kockums har provat vattenskärning vid bygget av korvetterna av Visby-typ, det fartyg som på försöksstadiet kallades Smyge. Nu ska vattenskärning användas i större skala vid bygget av nya fartyg. – Att skära med vatten i kompositer är inte helt lätt, förklarar Anders Jönsson. Om man inte gör rätt kan vatten leta sig in mellan lagren och orsaka skador. – Men det är sådana problem som vi kan lösa här på laboratoriet... Glas är ett material som går alldeles utmärkt att vattenskära – något som Verkstäderna fick ett bevis på vid besöket i Ronneby. I maskinens styrsystem hader man inför vårt besök programmerat in Verkstädernas logga – och vattenstrålen skär perfekt ut loggan i glas (se bild). Apropå glas – ett av de forskningsprojekt som man genomför på SWL, för övrigt med EU-stöd, är att polera glas med vattenskärteknik. Det treåriga projektet drivs tillsammans med Glasforskningsinstitutet, Glafo, i Växjö och med Lunds tekniska högskola som partner. När det gäller konstglas är idag det vanligaste att polera med syra, en både riskfylld och dyrbar metod. Planglas, som används i olika konstruktioner som husfasader m m, måste fästas med bultar i hål som gjorts i glaset. Genom att polera kanterna kan man göra hålen starkare. – Idag finns ingen bra teknik för att polera små hål eller skarpa hörn. Men det hoppas vi kunna ändra på, säger Anders Jönsson. Vid polering handlar det givetvis om helt andra tryck än vid skärning, endast omkring 20 bar. Men det är också många andra parametrar som munstycksutformning, "skärvinkel", avstånd, rörelsemönster, hastighet och olika nya abrasiver som måste utforskas. – Vi har mycket kvar att göra, men redan nu kan vi se positiva resultat, säger Anders Jönsson. Och Jan Ryd är nöjd och ser nya möjligheter för tillverkare av vattenskärningsutrustning: – Det här är en utmärkt breddning av teknikanvändningen som kommer att bidra till att behålla och skapa jobb i Sverige! Hur ser då framtiden ut? Både Anders Jönsson och Jan Ryd ser framtiden an med tillförsikt och menar att SWL nu har "satt sig". Ett exempel på det är att högskolan inom något halvår ska flytta från Ronneby till Karlskrona – utom vattenskärningslaboratoriet som blir kvar i Ronneby. – Det betyder att vi får behålla den starka anknytningen till industrin och att vi samtidigt kan ge praktisk undervisning i vattenskärning och erbjuda studenterna bra examenssarbeten, säger Anders Jönsson. – Vi tar även emot studenter från andra länder vilket visar att vi börjar bli erkända även internationellt... En ny styrgrupp har också tillsatts för laboratoriet med förre Metall-basen (som också kommer från Blekinge) Göran Johnsson som ordförande och Anders Jönsson menar att med den nya styrgruppen kommer SWL att kunna positionera sig ännu bättre och öppna för ännu fler samarbeten med industrin. Man kommer knappast att sakna arbetsuppgifter i labbet. Vattenskärningstekniken växer just nu snabbare än andra skärtekniker. Trenden går dessutom mot allt mer femaxlig bearbetning – och utveckling av femaxligt satsar man ju på och bygger upp en kompetens kring i labbet. – Samspelet mellan den femaxliga bearbetningen och styrsystemen är också viktigt. Båda är parametrar för att åstadkomma en högre precision. Det känns också som att vi nu kan börja diskutera med industrin om hur man kan göra för att nå ökad produktivitet, effektivitet och kvalitet. Anders Jönsson berättar också att man som kunduppdrag åtar sig att vattenskära testdetaljer men man vill absolut inte bli någon legoleverantör. – Nej, vi vill givetvis inte konkurrera med våra uppdragsgivare! Jan Ryd betonar att SWL fungerar som en forskningsavdelning för industrin: – För oss är det viktigt att kunna visa för våra kunder att vi bedriver en avancerad forskning här. Det är också nödvändigt med forskningen så att vi inte blir frånåkta, det kan ju komma nya metoder från våra konkurrenter men med forskning och utveckling kan vi fortsätta att vara med i främsta ledet. Jan Ryd konstaterar också att alla som är med och finansierar Swedish Waterjet Lab förväntar sig att få något ut av insatsen – om än olika saker. – Industrin räknar med konkreta utvecklingsresultat som kan omsättas i praktiken, samhället räknar med fler jobb, högskolan vill se utbildning, Men både Jan Ryd och Anders Jönsson är också överens: – Swedish Waterjet Lab är en fantastisk mötesplats mellan industrin och den akademiska världen!