Svensk gjutgodsindustri är hårt pressad att minska sina tillverkningskostnader för att upprätthålla konkurrenskraften och därmed undvika att flytta tillverkning till låglöneländer. En av flaskhalsarna i produktionen är rensningen, ett arbete som idag främst utförs manuellt. Gjutgodsrensning innebär att ingötsystem (de kanaler som leder smälta till formen) och matare kapas, grader slipas bort och vassa kanter gradas. Ibland blästras även produkten. – Gjutgodsrensningen är ett tungt smutsigt arbete, och sadana arbeten har en tendens att försvinna till mindre utvecklade länder, berättar Kerstin Johansen, universitetslektor i produktionsteknik vid Linköpings universitet. Rensningen innebär inte bara en otrevlig arbetsmiljö, den utgör cirka 20-40 procent av produktionskostnaden också, vilket gör behovet av ökad effektivitet, produktkvalité och repeterbarhet och minskade kostnatder och ledtider stort. – Om man inte kan utföra rensningen här hotar det hela gjutgodsindustrin. Om vi lyckas ta fram ett sätt att automatisera rensningen säkrar det hela branschens framtid i Sverige. Det är Kerstin Johansens kollega, Mats Björkman, professor i monteringsteknik, som leder forskningsprojektet Proflexa, ett forskningsprojekt med målet att utveckla robotiserad automation av gjutgodsrensning för små och medelstora volymer. Finansieringen på totalt 7 miljoner kronor under tre år kommer från SSFs industriforskningsprogram ProViking. Förutom Linköpings universitet deltar Lunds universitet, som utvecklat den kraftstyrningsteknik som ska användas för rensningen. – Normalt sett har robotar ingen känsel utan utför sitt arbete helt positionsstyrt. Kraftreglering är lite förenklat en robottstyrningsteknik där robotarmen förses med känsel, berättar Rolf Johansson, professor vid avdelningen för automationskontroll på Lunds tekniska högskola. Kraftstyrning, eller Force Control, utnyttjar en kraftgivare för att känna krafter som verkar på robotens TCP (Tool Center Point). På så sätt kan man exempelvis få roboten att trycka med en given kraft vid slipning. Kraftstyrningstekniken används redan i flera andra robottillämpningar, i Proflexa kalibreras den för att fungera i gjutgodsrensningen. Utöver de båda forskargrupperna medverkar robottillverkare, systemintegratörer och gjuterier, bland annat Smålands Stålgjuteri AB i Eksjö. – Det är främst en arbetsmiljöfråga, rensningen är ett tungt och smutsigt jobb och det är svårt att hitta arbetskraft som vill utföra arbetet. Dagens 20-åringar är helt enkelt inte intresserade av att arbeta med gjutgodsrensning, berättar Leif Ytterell, produktionschef på Smålands Stålgjuteri AB. – Naturligtvis är det en ekonomisk fråga också, om vi kan få robotar att göra upparbetningen av gjuterigodset bättre kan vi ta mer betalt för våra produkter, tillägger han. Projektet ska vara avslutat i slutet av 2011, då är tanken att det ska finna en färdig demonstrator. – Vi har en robot på labbet som står och övar och gjuterierna har skickat hit gjutgods att öva på. Hittills ser det väldigt lovande ut, säger Kerstin Johansen.