Vanligast vid laminering av material, som inte är porösa, är att använda sig av värmeaktiverbara lim. Det innebär att lim appliceras på det ena materialet (eller ibland båda materialen). Detta lim får sedan torka helt. Det torra limmet värms sedan (så att det delvis smälter) och sammanförs med det andra materialet. Limmen kan vara limlösningar, med en stor andel lösningsmedel. De kan också vara vattendispersioner. Till de flesta av dessa lim tillsätts en härdare för att öka värmebeständigheten. Vid laminering av större ytor sker lamineringen med material från rulle, i lamineringslinjer. Vid laminering av mindre ytor kan värmeaktiveringen ske med varmluft pistol och sammanpressningen ske manuellt med rulle mot ett plant underlag eller med relativt enkel utrustning mellan valsar. Ibland ser sammanläggningen av kalla material och "sammanvällningen" sker i ett uppvärmt vakuumbord. Denna metod är dock mer tidskrävande (men ändå relativt snabb, - speciellt om flera laminat aktiveras samtidigt.)