Svetskostnad
Kostnaden för en svets är nästan proportionell mot svetsvolymen. Eftersom svetsvolymen ökar med kvadraten på svetsens storlek (a-mått) är det av kostnadsskäl viktigt att minska svetsens storlek.
Använd svetsmetoder som ger stor inträngling, det vill säga metoder som har stor effekttäthet i svetsbågen. Toleranskraven är begränsande och ofta blir laserhybrid och plasma lämpliga kompromisser mellan effekttäthet och toleranskrav.
Stor inträngling ger i allmänhet skarp övergång. För mjuk övergång krävs en metod med låg effekttäthet och bred täckning. Slaggande rutil rörtråd som slutsvets ger mjuk övergång. Alternativt efterbehandlar man lokalt med TIG. Med små svetsvolymer blir kostnaden med tv strängar ekonomiskt försvarbar eftersom svetshastigheten ökar.
Höga svetskostnader kan också påverkas med reviderad svetsstandard.
Svetsens rot och tå, liksom belastning i drag/tryck, böj eller skjuv ställer olika krav p svetsen. Därför bör svetsstandard inte samtidigt ställa generella krav på alla punkter. Anpassa istället kraven till det aktuella behovet, inte mer.
Idag finns det goda förutsättningarna att formulera väl definierade krav p en svets med hjälp av simuleringstekniken och bättre kunskaper inom brottmekanik.
Ritningsunderlag är i allmänhet gjort med tanke på handsvetsning, trots att robotsvetsning kan ge högre kvalitet. Dagens robotsvetsade konstruktioner är därför onödigt starka på de flesta punkter och därmed alldeles för dyra. Genom att anpassa ritningsunderlag till processtyrd robotsvetsning finns en mycket stor potential till kostnadsreducering, överlägsen till exempel manuell svetsning i låglöneläner.
Till detta kommer nya svetsmetoder med ökad energitäthet, ökad inträngling, eliminering av fogberedning och högre svetshastighet.
Det finns sammantaget mycket stora möjligheter att radikalt sänka svetskostnaden och höja svetskvaliteten. Målet med svetsning är inte att smälta svetstråd så billigt som möjligt, målet är att möta kvalitetskraven till så låg kostnad som möjligt. Svetskostnad i kronor per meter eller per kilo är därför inget relevant mått, bättre är kronor per styrka i utmattning.
Av Håkan Johansson
