Limning av Aluzinkplåt mot betong
Aluzinkplåt har en benägenhet att bilda svaga oxider. Lim eller lack kan inte skydda materialet. Detta gör det svårt att limma plåten mot betong. Men det finns sätt.
En läsarfråga:
Vi tillverkar betongelement. Arkitekten vill att vi ska limma plåtremsor av Aluzink i nedsänkningar i betongen. Plåtarna skall bara hålla kvar sig själva, men de skall sitta fast under byggnadernas livslängd.
Åke Dolks svar:
Det största problemet är i detta fall Aluzinkplåtens benägenhet att bilda svaga oxider. Lim eller lack kan inte skydda materialet. Vattenmolekylerna är så små att de kommer in överallt. Det finns inga helt diffusionstäta plaster, lacker eller lim.
Temperaturrörelser i materialen kan man inte heller bortse ifrån, - även om utvidgningskoefficienterna är lika för materialen. Plåten kommer att förändra temperatur snabbare än betongen.
Limmet har endast till uppgift att bära plåtens egenvikt och fixera densamma under lång tid. ”Man bör inte välja hårdare lim än nöden kräver” är ett känt påstående. Jag rekommenderar därför fixering med butylgummiband. Butylgummiband är ständigt plastiska (även vid låga temperaturer) och har förhållandevis liten fuktgenomsläpplighet.
Genom att materialet aldrig stelnar uppnår det allt bättre kontakt med underlaget. Detta ger mindre utrymme för vatten = mindre risk för ”vitrost”. Att butylen är ständigt plastiskt kan inga spänningar byggas upp = belastningen blir mindre.
Butylband ligger på en släppremsa (silikonbelagt papper), som dras av vid montering mot betongen. De finns i lite olika dimensioner. Tunnare än 1,5 mm brukar vara svårt att hitta.
Man bör undvika att foga mot plåt med olämpligt vitrostskydd eller föroreningar på ytan.
Provapplicering mot plåt i leveranstillstånd, plåt som torkats med absorberande papper och plåt som avverkats mycket lätt (utan att avlägsna Aluzinkbeläggningen) rekommenderas. Slipnylon (”Scotch-Brite”) är ett lämpligt slipmaterial.
