Starkare epoxilim
En fråga: Vi är ett verkstadsföretag, som inte särskilt ofta använder lim i produktionen. Dock har det alltid figurerat ett par tuber epoxilim på verkstaden. Detta lim brukar vi ta till, om vi någon gång vill limma metall. Som regel fyller det behovet. Ibland händer det emellertid att vi inte blir nöjda med den hållfasthet vi uppnår. Finns det något annat lämpligare "bra-att-ha-tillhands-lim"?
Åke Dolk svar:
Det är alltid svårt att välja lim, om man inte har en klar bild av konstruktion och användningsförhållanden för den limmade produkten. Eftersom det oftast fungerar bra med det epoxilim som finns, så håller vi väl oss kvar till epoxilim.
Epoxi är generellt sett lämpliga för metaller.
Ett sätt att förbättra limningsresultatet - utan att byta lim - kan vara att härda limfogen i en högre temperatur. Vanligen låter man limmet härda vid rumstemperatur. Ett mycket vanligt epoxilim, får vid 25oC får en hållfasthet på 16 N/mm2 på 18 timmar (uppmätt på en 'enkel överlappsfog' av 1,5 mm aluminiumplåt).
Härdar vi istället detta lim under 3 timmar vid 40oC, så ökar hållfastheten till 18 N/mm2. 50 minuter vid 70oC ger 22 N/mm2, 10 minuter vid 100oC ger 27 N/mm2 och efter 5 minuters härdning vid 150oC har vi uppnått 29 N/mm2.
Det finns andra, modifierade epoxilim, som kommer upp i en hållfasthet på 23-24 N/mm2 efter härdning under 24 timmar vid 20oC.
Det finns också elastiska epoxilim. Epoxilim med en elasticitet och brottöjning på 60-65% är vi inte vana vid att hitta. Hållfastheten (mätt på samma sätt) blir för dessa lim naturligtvis lägre. Efter 16 timmars härdning vid 40oC har man för ett lim uppnått 16,5 N/mm2.
Tittar man uteslutande på siffervärden, så skulle detta följaktligen vara ett "sämre lim"! Det är därför mycket viktigt - även om man "bara gör enstaka limningar" - att man frågar sig vad man "egentligen vill ha i fogen".
Ju större spänningskoncentrationerna är, d v s fläk- och klyvkrafter, desto större skäl att välja ett mjukare lim (med stor töjning) för att få hög brotthållfasthet. Samma sak gäller, om man har låg ythållfasthet hos det material som skall limmas. Då har man ju ingen nytta av ett "starkt" lim, utan behöver ett lim där belastningstopparna kapas och belastningen fördelas över så stor del av ytan som möjligt.
Många av de tidiga elastiska epoxilimmen har tyvärr fått mycket låg värme- och kryphållfasthet. Det kan vara priset man får betala för elasticiteten. Detta gäller dock i varierande grad, varför man bör titta på eventuella hållfasthetskurvor och ”extrapolera sig fram till en trolig verklighet”.
Det säkraste och bästa är att genomföra provningar så att man bekantar sig med limmet innan man börjar ta det i bruk.