Kunskap om material och svetsar ger bättre resultat
Nya krav från industrin har inneburit en utveckling av material. Med nya material kommer också behov av kunskap om hur materialen ska behandlas och svetsas för att behålla sina egenskaper. Inspectas 20:e Tryck & Svets-seminarium gav möjlighet att lära mer.
ferritiska (sk. duplexa) rostfria stål.
– Vår metallurgi baseras på krom, kväve, nickel och molybden. Ju högre halter av
legeringselementen, desto bättre korrosionshärdighet får vi, säger Mette Ramberg Frodigh som
poängterar att Sandvik inte använder volfram i sina material för att undvika negativa effekter på
mikrostrukturen.
Höglegerade austenit-ferritiska rostfria stål är lite mer svårsvetsade än andra material. Mette
Ramberg Frodigh ger rådet att öppna upp fogarna då det är sämre flytbarhet i de austenit-ferritiska
rostfria stålen. För att uppnå en bra balans mellan andelen austenit och ferrit ska kväve användas i
skyddsgasen.
– Det är viktigt att veta hur man ska hantera de austenit-ferritiska rostfria stålen för att behålla deras
goda korrosionsegenskaper, säger Mette Ramberg Frodigh.
Sprödbrott sker plötsligt
– Sprödbrott går obehagligt snabbt, säger Bo Lindblad, Inspectas tekniske expert inom
materialområdet. Standarderna EN 13445-2 och EN 13480-2, bilaga B, anger vilka kriteriers
som ska tas hänsyn till för att undvika sprödbrott. Dessa är segheten hos grundmaterialet och
svetsförband i sämsta riktningen, hållfastheten i grundmaterialet, konstruktionens materialtjocklek,
svetsegenspänningar och den lägsta materialtemperaturen.
Bo Lindblad ger även råd om att beställa rätt material från början, att läsa på för att kunna utnyttja
de möjligheter som finns i standarderna och konstruera med beaktande av de seghetskrav som
gäller. Ett vägledningsdokument är under utarbetande hos SIS och belyser material- och svetsfrågor i
förhållande till tryckkärlsdirektivet.
– Köp materialen från välrenommerade tillverkare med bra metallurgi. Ha goda kontakter med de
som representerar materialtillverkaren. Då vet du vad du får för material och vad det kan prestera,
säger Bo Lindblad.
Låga tryck kan vara en fara
Ola Rossing från Hydroram varnar för att även godkända rörsystem kan ha för liten marginal
vid tillfälliga låga tryck. Alla flödesförändringar i ett rörsystem ger upphov till tryckvågor.
Flödesförändringar som sker snabbt i förhållande till den tid tryckvågen behöver för att färdas fram
och åter genom rörets längd kan ge så stora tryckstötar att röret går sönder.
– Vi rekommenderar tryckklockor för att dämpa tryckvågen och få en mjukare trycksänkning, säger
Ola Rossing.
Med högre krav på tillgänglighet blir underhållsstoppen ofta korta. Då gäller det att veta vad
som behöver kontrolleras och provas för att upptäcka sprickor och förändringar. Jan Storesund,
teknisk konsult från Inspecta, har tagit fram en ny metod för effektiv replikprovning och
livslängdsbedömning av ångsystem med hjälp av spänningsanalys.
– Vi såg behovet av att kunna välja ut de rätta kritiska områdena prova på, säger Jan Storesund.
En guideline för elastisk spänningsanalys av rörsystemen identifierar de kritiska positionerna som
bör replikprovas. Med hjälp av replikprovningen kartläggs krypskador innan sprickbildning uppstår.
Det är ett viktigt verktyg för att bedöma status och återstående livslängd med hänsyn till krypning i
ångsystem.
– De kritiska komponenter som bör undersökas extra noggrant i ångsystem är böjar och svetsar vid
terminalpunkter som formstycken, påstick, stutsar, ut- och inlopp. För att inte missa något bör det
vara många provpositioner per komponent, säger Jan Storesund.
Helen Kim
