Varför uppfinner amerikanerna mindre?
Darin Gibby, amerikansk patentingenjör, skrev boken ”Why has America stopped inventing?”därför att han blev frustrerad över hur besvärlig patentprocessen har blivit. Under 20 år i branschen och i möten med hundratals innovatörer konstaterar han, att han inte ens kunde påminna sig om när en banbrytande innovation landade på hans skrivbord.
Författarens egen undersökning av amerikansk patenthistoria visar att amerikanerna idag uppfinner mindre än hälften mot vad de gjorde för 150 år sedan. Detta trots att amerikanerna älskar innovationer, något som gjorde landet världsledande inom många områden.
Världen är visserligen fylld med amerikansk teknik och prylar som smarta telefoner, musikspelare, spelkonsoler och gymnastikskor. Faktum är att amerikanerna idag uppfinner mindre än de har gjort tidigare, trots internet och datorer. Att utveckla nedladdningsbara apps för smarta telefoner kan vara trevligt men i det långa loppet är det inte mycket till uppfinning. Dessutom skapar dessa inte några nya arbeten.
Darin Gibby konstaterar att mycket av det vi använder idag egentligen är förbättringar av något som redan uppfanns tidigare såsom tåg, bilar, telegraf, fotografi, skrivmaskiner, dynamit, jordbruksmaskiner, telegraf, telefon, kopieringsapparater, elektriska motorer, lampor, apparater för ljudinspelning, flygplan, osv.
Men var finns de nya banbrytande uppfinningarna? Var finns vår tids Morse, Goodyear, Colt, Singer, bröderna Wright, Edison, Bell eller Tesla? Hur är det möjligt att vi transporterar varor på samma sätt som vi har gjort i mer än hundra år? Varför använder vi alltjämt kol och bensin som kväver städerna med föroreningar? Varför finns inte bilar som körs på väte som utvunnits ur vanligt kranvatten? Varför måste vi importera dyr olja och varför är vi oförmögna att lösa energikrisen?
Om vi tittar på de teknologiska genombrotten som gjordes mellan 1830 till 1870 så var de mer betydelsefulla än de upptäckter som görs idag. T ex telegraf hade en mer dramatisk påverkan på världen än internet medan datorer använder 0 och 1, vilket inte skiljer sig mycket från telegraftekniken som utvecklades av Morse.
Varför slutade Amerika att uppfinna?
Generellt kan man säga att uppfinnandet i västvärlden minskar samtidigt som den ökar något i Asien. Minskat antal innovationer har flera orsaker. En kan vara att inflyttningen från bl a Asien sjunker på grund av USAs invandringspolitik. En annan är att de riktigt stora innovationerna gjordes tidigare av arbetare i fabrikerna och på fälten.
När det under 1940-50 bildades stora, multinationella företag, så skapade de också egna forskningsavdelningar. Darin Gibby anser att många potentiella innovatörer valde att ta ett välbetalt, åtta till fem, arbete hos storföretagen. I stället efterlyses stödåtgärder riktade mot ”solo” uppfinnare och nystartade tekniska företag.
Trots allt detta anser Darin Gibby att den viktigaste boven i dramat är patenträtten. Han menar att dagens patentsystem gör det svårt för enstaka uppfinnare att skydda sina idéer.
När han träffar en uppfinnare som vill skydda sin ide, så berättar jag att det kommer att kosta mellan 30 000-40 000 dollar (ca 270 000-360 000 kronor) och att processen kommer att ta mellan tre till sju år. Om någon sedan bestrider patentet så kommer det behövas mellan två till sju miljoner och i värsta fall upp till tjugo miljoner dollar för att försvara idén.
För att belysa sin ståndpunkt tar författaren upp exempel från 1790-talets England, en situation som påminner om nutida patentsystem. Då kostade ett patent, i dagens värde, mer än $ 50 000 (ca 450 000 kr) vilket medförde att endast det översta samhällsskiktet kunde skydda sina idéer. Anledningen till det höga priset var en långdragen, flerårig process, där ansökningar skickades mellan en rad olika instanser. En oförutsedd konsekvens av detta var att England drabbades av ”brain drain" eftersom innovatörerna började söka sig till Amerika.
Ett annat exempel som Darin Gibby tar upp är det venetianska patentsystemet såsom det praktiserades från 1474 – vilket ledde till en av de mest innovativa perioderna i mänsklighetens historia. Skönheten med det venetianska systemet var enkelhet. Patentdokument omfattade bara en sida och på den skulle t ex den nya idén beskrivas, skyddet stipulerades till tio år och ev skadestånd specificerades.
Gyllene åldern
Troligtvis inspirerades de amerikanska lagstiftarna från den venetianska modellen när de formulerade ”The Patent Act of 1790”, vilket kan sägas förebåda den amerikanska teknologiska industriella revolutionen, från 1830 fram till 1900, det amerikanska patentets guldålder.
Det amerikanska patentsystemet skapades av presidenten Thomas Jefferson (1743-1826), som själv, även under sin myndighetsutövning, var patentexaminator och uppfinnare. Flera av hans regeringskollegor var också patentingenjörer. 1)
Patentsystemet har alltid varit en minst sagt rörig verksamhet. Amerikansk patenthistoria rymmer både tragiska historier och närmast osannolika sagoberättelser.
Kraven på ett patent är höga. Det kan vara svårt att få fram rätt formulering som håller i en domstol och då behövs det en duktig patentingenjör. Det är främst detta som driver upp kostnaderna, inte själva ansökan om patent.
Ett patent är viktigt eftersom det normalt inte går att ordna finansieringen utan den. Även om man lyckas få ett patent så tar det tid att tjäna pengar, så har det alltid varit. Man måste också bli duktig på att tillverka och marknadsföra – och det är en konst som framförallt de stora företagen behärskar.
Darin Gibby kritiserar att många får avslag på sina ansökningar med motivering att det handlar om en kombination av redan kända tekniker. Han är också kritisk mot att man kan patentera en luddig idé utan att tillverka något eller visa att den fungerar. Ett ytterligare problem är de så kallade ”non-practicing entity” som gör pengar inte på att tillverka något utan på att köpa ett patent för att sedan inleda en process som ska tvinga andra att betala för intrång. I USA har detta har blivit en alltför betydande verksamhet.
Avslutningsvis anser författaren att dagens system är anpassat för de stora företagens behov och att patentlagstiftningen behöver en omfattande översyn som gör det enklare att patentera och därmed sätta fart på uppfinnandet.
I boken lägger han fram ett antal förslag till förbättringar. Några av de viktigaste är en förkortad skyddstid till 10 år, något som han menar skulle kunna vitalisera innovationskraften. Han pläderar också för en återgång till krav på modeller eller åtminstone filmer som visar principen. Denna enkla åtgärd kunde eliminera mycket onödigt arbete och kunde bidra till att påskynda hela processen.
På www.daringibby.com kan intresserade blogga, läsa mera om boken och den Amerikanska patenthistorien.
Av Franz Smidek
