23948sdkhjf

Effektivare produktutveckling

Hur ska företag arbeta med kontinuerliga förbättringar av sin utvecklingsprocess? En ny metod från Chalmers löser gåtan genom att sätta strålkastaren på de områden som har störst betydelse för de anställda och störst påverkan på gällande kvalitetsmått. Nu kan vi sluta använda uttalandet att utvecklingsprocesser till skillnad från produktion är omöjliga att mäta.
I brist på konkreta mått brukar personal och ledning skapa sig egna uppfattningar om vilka områden som behöver ses över i en utvecklingsprocess. Med hjälp av samlad erfarenhet och magkänsla kan man komma långt, men många upplever att det saknas verktyg för att göra korrekta bedömningar och mäta effekten av genomförda insatser. Genom att fokusera på människorna i företaget och deras kunskap om de verkliga problemen har två forskare från Chalmers tagit fram en metod som är ett alternativ till kaizen-event och den klassiska förslagslådan.

Webbaserad enkät

Dag Bergsjö och Daniel Corin Stig från Chalmers avdelning för Produktutveckling har tagit fram metoden PDi3 – Product Development Index, Impact and Improvement – som kan komma att bli ett viktigt verktyg för företag som strävar efter att bli mer systematiska i sitt förbättringsarbete. Med metoden samlas data in från de anställda på en bred skala med en webbaserad enkät. Alla anställda med koppling till produktutveckling får svara på 50-100 frågor om hur de ser på områden som till exempel arbetsmetoder, kompetenshantering, planering och kravhantering. Därefter ger en avancerad statistisk modell svaret på vad användarna verkligen har för problem och beräknar hur stark påverkan dessa områden har på olika kvalitetsmål såsom ledtid, produktkvalitet, kostnad och innovationsförmåga.

- Det är intressant att se hur produktutvecklarnas bild av verksamheten inte alltid är samma som ledningens. När man belyser olika perspektiv såhär kan man få en diskussion som leder till de verkliga utmaningarna, kommenterar Dag Bergsjö.

Kopplar mot kvalitetsmål

Det unika med PDi3-metoden är just det andra i:et – Impact. I en traditionell analys ger resultatet bara ett indexvärde på hur bra olika områdena fungerar. De som ligger lågt hamnar sedan i fokus för kommande förbättringsåtgärder. Det kan till exempel vara dokumenthantering som är det område som fungerar sämst i dagsläget. Men det säger inget om hur viktigt det är för att nå sina mål, och inte heller vilka mål det påverkar. Det krävs avancerad statistik för att göra kopplingen, men baserat på en analysmetod som används för att mäta kundnöjdhet har Chalmersforskarna utvecklat ett verktyg som är specialanpassat för produktutveckling.

- Man får se en helt annan sida av myntet och kan lättare bestämma var en krona investerad i förbättringar ger bäst utväxling, säger Daniel Corin Stig.

Nyttiggörande av forskning

Genombrottet för metoden kom när ett stort företag inom fordonsindustrin valde att använda den för att utvärdera vilka områden som skulle prioriteras när de rullade ut förbättringsarbete globalt på sina siter.

Tillsammans driver Dag Bergsjö och Daniel Corin Stig nu ett projekt för att erbjuda metoden till fler företag. Både på Chalmers och i den politiska debatten är det mycket fokus just nu på att få ut forskningsresultat ur labben och låta dem komma till nytta i industrin och i vinter har Innovationskontor Väst hjälpt till att finansiera en marknadsundersökning för att kartlägga var värdet av metoden är störst. Bland företagen som kontaktades var intresset stort, både stora och små produktutvecklande bolag såg en chans att få mer struktur i sitt förbättringsarbete. Särskilt intresserade var de också av att kunna göra återkommande mätningar och få återkoppling på effekten av de insatser som genomförs.

I vår kommer PDi3-metoden att köras hos fler kunder för att förfina verktyget och utvärdera hur tjänsten kan utvecklas för att passa olika företags önskemål och existerande arbetssätt. Ett annat alternativ som kan utvärderas är om PDi3-mätningen kan bli ett verktyg för förbättringskonsulter som vill få bättre insikt i sina kunders behov och försäkra sig om att de föreslår rätt åtgärder, eller för att visa på mätbara effekter.

Grundmodellen för den statistiska analysen är på inget sätt ny för den inbitne statistikern, men dess användning för att förbättra företagens effektivitet i utvecklingsprocessen öppnar helt nya möjligheter för företag som vill förbättra sig. I tidigare forskning har metoden även använts på Volvo Personvagnar för att utvärdera användarnas behov av IT-stöd i produktutveckling.

Av Dag Bergsjö och Daniel Corin Stig

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.093