Elastiska lim för låga temperaturer
"Elastiska lim" hittar man numera ganska många. Limtillverkarna har troligen insett att brottet i limfogen, praktiskt taget alltid, börjar i dess kant. Därför har man ibland modifierat limmen, så att de sprider lasterna bättre. Flertalet av dessa modifierade lim blir dessvärre betydligt hårdare vi minustemperatur.
Vi behöver ett lim som är förhållandevis elastiskt även vid låga temperaturer.
Finns det några sådana?
Åke Dolk svarar:
"Elastiska lim" hittar man numera ganska många. Limtillverkarna har troligen insett att brottet i limfogen, praktiskt taget alltid, börjar i dess kant. Därför har man ibland modifierat limmen, så att de sprider lasterna bättre.
Denna modifiering resulterar inte alltid i ett elastiskt lim. Inte alltför sällan har man istället åstadkommit ett mjukgjort, plastiskt lim. (Jämför "gummi" och "modellera".)
Limtillverkarnas strävan, att åstadkomma lim med bra fläkhållfasthet, har resulterat i fler elastiska lim. Ofta innebär detta att, det vanligtvis hårda limmet, "modifierats" med gummiliknande tillsatser. Det finns t ex epoxilim med brottförlängningar på 60-100%.
Flertalet av dessa modifierade lim blir dessvärre betydligt hårdare vi minustemperatur.
Man kan som regel räkna med, att de lim som i flytande form är relativt lågviskösa, kommer att hårdna betydligt vid sänkt temperatur - jämfört med hårdheten vid rumstemperatur.
Man bör kanske göra klart för sig vad man menar med "låga temperaturer" och vilken elasticitet som krävs.
Ett lim som skall förbli elastiskt, även när det är riktigt kallt, förefaller att bli relativt högvisköst.
Det finns överhuvudtaget inte många limtyper, som är att betrakta som elastiska i kyla. De enda limtyper, som man med fog kan kalla "gummielastiska", vid låga minustemperaturer är polyuretanelastomerer, polysulfidgummi, silikonlim och MS-polymerer.
Polyuretan-elastomerer användes bl a för limning av bilglas. De förekommer både i 1- och 2-komponent form. Polyuretan-elastomerer i 2-komponent form är relativt snabbhärdande.
De är som regel alltid svarta till färgen.
De flesta är relativt högviskösa (sega pastor).
Det finns också 1-komponentlim - baserade på polyuretan och silikon - som härdar av fukt och sådana som kan härdas i värme.
MS-polymerer finns vita, grå och svarta och numera även transparenta, (- även alla inte är helt UV-beständiga).
När man använder sig av högviskösa lim blir adhesionen vanligtvis bättre om man före limning primer ytan med en lågviskös primer.
Silikon av 1-komponent typ härdar i kontakt med fukt (relativt långsamt).
De flesta 2-komponent silikoner krävde tidigare primer och värmehärdning, för att få vidhäftning. Det finns numera ett antal 2-komponent-silikoner som kan härda i rumstemperatur och ge adhesion till underlaget utan att primer behöver användas.
För mycket tunna limfogar lämpar sig de värmeaktiverbara polyuretangummi-lösningarna med härdare av isocyanattyp. Det är lösningar av polyuretan som appliceras på ytan, tillåts att torka helt och därefter aktiveras med värme. Dessa limfogar behåller också sin flexibilitet vid låga temperaturer. De används bl a för laminering av värmefolier till bilbackspeglar.
Har men behov av "hårdare lim, som ändå är relativt elastiska", kan man prova akrylgummilim ("SGA-lim") de har inte blivit spröda vid -40oC.
Det förekommer också värmehärdande limfilmer, som inte blir spröda vid -80oC.
