23948sdkhjf

Tid, mängd och värde – En lönsam kombination!

I näringslivet är lönsamhet både en målsättning och en förutsättning för utveckling och överlevnad. Lönsamhet är dessvärre något som oftast bara diskuteras på ledningsnivå. Därmed blir förståelsen liten bland företagets övriga anställda om hur de genom sina dagliga rutiner och upplägg påverkar sin egen verksamhets lönsamhet. Det vill säga, saknas kunskapen om lönsamhet och dess innebörd, så finns inte motivationen för att förbättra den heller. Därför presenteras tre lönsamhetsutvecklande begrepp som ger en vägledning om hur en verksamhet når ökad lönsamhet - Tid, Mängd och Värde.
Lönsamhet är ett begrepp som de flesta känner igen och kan relatera till. Många tänker att ett lönsamt företag är ett företag som går med vinst. Det är inte fel, men, vinst och lönsamhet är inte samma sak. Tillskillnad från vinst, utrycker lönsamhet ett resultat i förhållande till något. Till exempel vinsten i förhållande till företagets tillgångar. Lönsamhet är därmed ett brett begrepp där vinsten (resultatet) är en av flera bidragande faktorer. Lönsamhet är dessutom bara ett bland många andra mått på ett företags framgång. Ett annat mått på framgång är kassaflöde, dvs. skillnaden mellan in- och utbetalningar i företaget under en viss tidsperiod. En ledande fråga som du kan ställa dig är: Driver du helst ett för stunden lönsamt företag med ett negativt kassaflöde, eller ett icke-lönsamt företag med positivt kassaflöde?

Ett ensamt framgångsmått beskriver aldrig hela sanningen, och det kan ensamt förbättras på bekostnad av annat. Därför är det viktigt att den som är anställd för att utveckla en verksamhet verkligen förstår vad den ska utvecklas mot och varför. Vissa personer, vanligtvis ekonomer och personer på ledningsnivå är väl bekanta med begreppet lönsamhet och hur diverse ekonomiska termer på papperet ska eller bör förändras för att på sikt förbättra företaget. Problemet är bara att omsätta sådana lösningar till verklighet, dvs. att sätta praktiska mål för företagets anställda som ligger i linje med vad företagets ledning vill. Detta förutsätter inte bara att både ledning och övriga anställda förstår vad som påverkar företagets lönsamhet, utan också hur ökad lönsamhet nås.

En lönsamhetsförändring kan principiellt göras på tre sätt, där vart och ett är applicerbart på samtliga funktioner i ett företag. För enkelhetens skull läggs fokus på den tillverkande funktionen med målet att exemplifiera hur dessa tre tillvägagångssätt kan genomföras i praktiken, samt vilken effekt de ger på lönsamheten.

Tid (T)
Tid är pengar, är ett välbekant uttryck. I sammanhanget innebär detta att reducera den tid som krävs för en verksamhet att omsätta investerat kapital, dvs. finansiärernas kapital, till avkastning. Desto längre tid det tar för verksamheten att för varje investerad krona i till exempel material, löner och övriga förbrukningstillgångar, att bli omsatt till pengar igen, desto högre blir finansieringskostnaderna för att driva verksamheten. Praktiskt innebär detta att desto längre tid varor ligger i lager eller på produktionsgolvet, ju längre tid ligger finansiärerna ute med pengar och tar därmed större risk. Detta är lika viktigt att tänka på för en inköpare såväl som för produktionsledaren och säljaren. Produktionsledaren bör därför ha som mål att sänka de interna ledtiderna, till exempel från produktionsorder-till-leverans. Inköparen bör ha som mål att minska ledtiden från inköp av material-till-produktionsorder. Korta ledtider nås genom att skapa effektiva flöden. Signifikant för effektiva flöden är t.ex. små buffertar, små satsstorlekar, korta omställningstider mm. Kortare ledtiderna innebär också att företaget blir flexiblare på att hantera variationer i efterfrågan.

Mängd (M)
En mängd är en enligt matematiken en samling objekt. När vi tittar ut på ett produktionsgolv ser vi inte siffror, vi ser maskiner och utrustning, vi ser material som flödar och vi ser människor som arbetar. Men faktum är att alla dessa tillgångar kan beskrivas som kapital i form av pengar. För att nå ökad lönsamhet eftersträvas att reducera mängden kapital som är nödvändigt för att omsätta investerat kapital till avkastning. En stor mängd lager av t .ex. råvaror ”säkerhetsställer” att produktionen kan hållas igång, dvs. minskar risken för materialbrist. En liten mängd råvarulager ställer därmed högre krav på maskinerna och människorna, och inte minst hela produktionssystemet för att hålla igång produktionen, men finansieringskostnaden är i gengäld mindre. Ett framgångsmått som kan vara användbart för detta är lageromsättningshastighet. Det är viktigt att tillägga att en lagerreduktion inte innebär att lagerhållningskostnaden sjunker, utan snarare tvärtom. Ett mindre lager ställer högre krav på mer frekventa och små leveranser, som vanligen kostar mer. Detta är alltså en kompromiss, kanske kostar en lagerreduktion mer än vad det smakar och kräver därmed god kunskap och analys av problematiken innan beslut om lagerreduktion tas.
Värde (V)
Med värde menas det bokförda värdet av den mängd produkter företaget producerar. Med andra ord, vilket bokfört värde har företagets produkter som produceras? En ökad lönsamhet nås genom att reducera bokfört värde för produkten/tjänsten som omsätter investerat kapital till avkastning. Det bokförda värdet på en produkt är inte samma summa som kunden betalar (priset) för produkten. Bokfört värde är den kostnad som krävs för att tillverka produkten. Det vill säga, en lägre tillverkningskostnad ger ett minskat bokfört värde. Ett bra framgångsmått för att mäta värde är man- eller maskintimmar per produkt. Det bokförda värdet blir på så sätt proportionellt mindre genom att minska antalet arbetstimmar per produkt alternativt tillverka fler produkter på samma antal man- eller maskin timmar. Detta genomförs praktiskt m h a produktivitetshöjande åtgärder, såsom metodförbättringar och utnyttjandegradsförbättringar. Innan produktivitetshöjande investeringar genomförs bör företaget veta varför och framför allt, är det nödvändigt att göra stora investeringar, eller är det möjligt att utnyttja existerande tillgångar bättre. Generellt kan sägas att det alltid finns onödiga eller dåligt utformade aktiviteter som antingen är möjliga att förbättra eller helt enkelt eliminera. När sådana förbättringar implementeras frigörs även resursen som utförde aktiviteten och som nu kan användas till annat arbete, exempelvis förbättringsarbete.

Sammanfattning
Genom att arbeta med begreppen - Tid, Mängd och Värde - nås en ökad förståelse för hur gemene man bidrar till företagets ekonomi i helhet. Principerna gäller för varje funktion i företaget men beskrivna med olika termer. Exempelvis är ledtid i produktionen inte samma ledtid i administrationen etc.

Det är viktigt att tänka på att ett utvecklande bolag måste göra just det, utvecklas. Samtliga parametrar som nämnts ovan är ur ett lönsamhetsperspektiv fördelaktiga att reducera eftersom det bidrar till att minska verksamhetens kapital och på så sätt öka lönsamheten. Men, det är skillnad på att utveckla och reducera. Exempelvis kan värdet, dvs. kostnaderna, outsourcas och på så sätt reducera antalet arbetstimmar per produkt. Men, det är å andra sidan den egna tillverkningen som ger täckningsbidraget och bidrar till prissättningen. Sammanfattningsvis, en välfungerande verksamhet kan inte reducera kapital i all oändlighet, verksamhetens mål måste vara att utveckla det!

Av Robin Sundkvist
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.067