Bankfack i aluminium succé för Robur
Robur i Slöinge utanför Falkenberg har stora framgångar världen över med sina bankfack, där man använder aluminium istället för stålplåt. Hittills har man tillverkat runt 3 miljoner enheter.
Aluminiumprofilerna som används till bankfacken sprutas ut i en enhet.
- Den första profilen togs fram av SAPA. Det var den mest avancerade profil de då kunde göra.
Tillverkningsmetoderna går mot att göra så mycket som möjligt i egna huset.
- Förut köpte vi delar till bankfacken från olika legotillverkare. Nu tillverkar och monterar vi allt mera här i Slöinge. Aluminiumprofilerna köps i metervara och kapas av oss. Eftersom vi har både ingenjörer och produktionen här, kan vi lätt anpassa och skräddarsy produkterna efter kunders önskemål. Och det är vi idag praktiskt taget ensamma om i den här branschen.
För fem år sedan bytte Robur ut praktiskt taget alla maskiner för plåtproduktion i Slöinge till ny utrustning från Amada.
Anledningen till detta var att våra ledtider var för långa. Vi ville säkerställa kvaliteten på våra produkter och få en mer ergonomisk och effektiv produktion. Vi utvärderade flera olika leverantörer innan vi bestämde oss för Amada. Viktigt för oss var att få en leverantör som klarar hela ledet och har snabb och effektiv service, säger Peter Blomdahl, teknisk chef.
Sex miljoner
I investeringen på sex miljoner kronor ingick en Amada kantpress HFE 8025 med sju programmerbara axlar. Pressen har manuell-, vinkel- och grafikprogrammering och automatisk bombering som ser till att detaljer blir raka och att vinklar hålls med hög precision.
I investeringen ingick också en servoelektrisk stans/nibblermaskin AC 2510 NT.
- Vi köpte också en tillhörande hanteringsutustning MJS 1224 SC för att få bra detaljhantering på en minimal yta. Den speciella laddaren hanterar laddning och lossning av material och skakar loss detaljerna från färdigstansade material i olika staplar. Skeletten klipps sedan ner via en skrotsax. Det gör det enkelt att hantera spillmaterialet, förklarar Peter Blomdahl.
- För att vi skulle få bra ekonomi vid stansningen investerade vi också i en Togu EU verktygsslip. Det är en precisionsslip som skärper verktygen bara till angivet djup. Eftersom slipmaskinen har en automatisk slipsekvens behöver inte operatören övervaka processen.
Förutom bankfack utvecklar, tillverkar och designar Robur säkerhetsvalv och olika typer av värdeskåp/kassaskåp. En av företagets verkligt stora produkter är prefabricerade värdevalv. Kunder är banker, statliga verk, detaljhandel och storföretag i 50 länder.
Ensam kvar
Förr i tiden fanns många svenska tillverkare av värdeskåp. Idag är Robur den enda som fortfarande har produktion kvar i Sverige.
Eftersom produktion av värdeskåp innebär mycket svetsarbete flyttade alla svenska tillverkare den i början av 90-talet utomlands, främst till Polen.
- Vi tvingades följa efter 1997. Hade vi inte gjort det då hade vi inte funnits kvar dag, säger, säger Bo Blomdahl.
Idag har företaget två egna fabriker där för tillverkning av betong- och stålprodukter för skåp, paneler och valv. Slutmontering av en del produkter sker emellertid i Slöinge.
- Men genom förvärvet av en grannfastighet här i Slöinge med en 3000 m2 stor fabrikslokal räknar vi med att successivt kunna ta tillbaka och öka produktionen här.
- Samtidigt tittar vi också på möjligheterna att sätta ihop en del av produkterna lokalt utomlands. Vi finns representerade i många länder och i vissa av dem kan det vara en fördel vid upphandlingar att gynna lokal produktion. Tullavgifterna kan också bli lägre.
I Slöinge tillverkas de flesta produkter som innehåller elektronik. Alla produkter utvecklas, certifieras och testas också här.
Designen och uppbyggnaden av värdeskåp förändras allt efterhand som verktyg och metoder för inbrott förändras.
- I Sverige sker många attacker mot värdeskåp med sprängmedel, något som inte är så vanligt utomlands, berättar Bo Blomdahl.
Värdeskåp säkerhetsklassas enligt Europastandard i ’grades’ 1-7, där 7 betyder starkast skydd.
Bara Sverige
När riktlinjerna för Europastandarden drogs upp för 25 år sedan var det bara Sverige som slogs för att skåpen skulle testas även för sprängämnen.
- I Sverige används sådana ofta vid inbrottsförsök. Och utan sprängtester hade vi inte kunna sälja till svenska banker. Resultatet blev till slut tillägg till standarden: EX för sprängning och CD för diamantborr, som är ett krav i många länder framför allt i Tyskland, säger Martin Blomdahl.
Fyra oberoende testlab i Europa mäter och certifierar skåpens säkerhetsklass.
- Konkurrensen i branschen är tuff. Det går inte att tillverka ett skåp som är för bra. Ett grade 2-skåp ska inte vara lika bra som ett grade 3. Då blir det för dyrt att tillverka, menar Bo Blomdahl.
Den ultimata lösningen för att helt förhindra att någon bryter sig in i ett värdeskåp finns inte.
- Det handlar om att fördröja och vinna tid. Ju högre säkerhetsklass desto längre tid tar det att forcera ett värdeskåp. Den som har obegränsad tid och bra verktyg till sitt förfogande tar sig förstås alltid in till slut.
Manganstål
- I värdeskåpen används oftast manganstål som är segt och svårt att borra i. Därutöver köper man en del mycket ovanliga material, plus några som specialhärdas. Fyllningen av material i skåpens plåtväggar skiljer sig åt beroende på säkerhetsklass. Basen består av höghållfast betong som blandas med noga uträknade blandningar av mjuka och hårda tillsatser. För att hitta sätt att optimera blandningen driver Robur forskningsprojekt om höghållfast betong tillsammans med en högskola.
-- Kiselpulver, stålfibrer, glasfibertrådar, krossade slipskivor och mikrosilica är några av de ingående komponenterna beroende på vilket typ av motstånd man vill ha – mot brand eller inbrott. Mjukt material kan användas för att få ett diamantborr att köra fast. För att hindra den som försöker bryta sig in ett skåp med spett och slägga får man tänka på annat sätt, förklarar Bo Blomdahl.
-Mer än så här får inte tidningen Verkstäderna veta om skåpens konstruktion och de material som används. När det gäller fyllningar har varje tillverkare har sina egna hemliga recept.
Egenutvecklad
Elektroniken som används i de olika produkterna är egenutvecklad i Slöinge.
- Den är en viktig bit för oss eftersom den inte är så konkurrensutsatt. Många tillverkar värdeskåp men få utvecklar egen avancerad elektronik.
- Våra ingenjörer har lyckats göra den väldigt driftsäker genom en enkel konstruktion men ändå med mycket bra funktioner. Konkurrenternas elektroniksystem är ofta mer komplicerade. Därför får vi nu förfrågningar från flera håll i världen från kunder som vill köpa vår elektronik. Det här är en ny marknad som är intressant, men som vi ännu inte har tagit ställning till, berättar Martin Blomdahl, vd och marknadschef.
Första elektroniksystemet för bankfack kom till för 35 år sedan. Nu är man inne på ett sjätte system och utvecklar som bäst ett sjunde.
- Till och med de som har de äldsta bankfacken behöver inte nödvändigtvis köpa nya. Vi kan uppgradera mjukvaran och kan komplettera med t ex kort- och fingeravläsare.
Lyssna
Den klassiska filmbilden av en inbrottstjuv, som med örat mot kassaskåpsdörren och med handen vrider på dörrens kombinationsratt försöker lyssna sig till låskombinationen, är hopplöst föråldrad.
- Vårt senaste lås är i praktiken en liten dator som kan styras på många sätt. Exempelvis kan låset bara öppnas med en engångskod som lämnas ut först sedan man kopplat upp sig och legitimerat sig mot en övervakningscentral. Koden kan också kombineras en fingeravläsare. Lösningen har klarat de tuffaste säkerhetstesterna.
Eftersom den här typen av lås också kan sitta i stora tunga valvdörrar är alla funktioner av säkerhetsskäl dubblerade.
- För skulle låset sluta fungera vore man tvungen att borra sig genom dörren, förklarar Bo Blomdahl.
-Bank- och säkerhetsvalv är en annan framgångsrik produkt. Medan de förr ofta byggdes med halvmetertjocka väggar och gigantiska ståldörrar är dagens valv av betydligt lättare konstruktion som genom nya materialval samtidigt kunnat göras säkrare. Genom moduluppbyggnad kan de skräddarsys efter önskemål och monteras och demonteras på plats.
- Idén med prefabricerade valv tog vi till Norden för ca 30 år sedan och vi har varit den ledande leverantören sedan dess, säger Bo Blomdahl .
Olika typer
Bland kunderna finns inte bara storföretag och vanliga banker utan också riksbanker.
- Vi har byggt valv åt sådana i flera länder, men av sekretesskäl får vi tyvärr inte använda någon av dem som referens.
Senast förra året byggde man ett valv åt en europeisk riksbank.
- Projektet tog vi hem i kamp med alla stora konkurrenter i världen. Riksbanken ifråga gjorde en grundlig utvärdering av dem innan de till slut bedömde oss som bäst.
Robur har även lanserat idén med tidsfördröjning i Norra Europa efter ett större motstånd initialt från Rikspolisen samt Bankinspektionen.
- Idag är produkter med tidsfördröjning standard i Norden. Robur har i Slöinge tillverkat mer än 50 000 hurtsar och skåp med tidsfördröjning. Vår logga med hänglås och Roburs logotype i centrum finns idag i princip på alla banker
Svår marknad
Allmänt sett har dock marknaden i Europa sedan flera år varit svår, särskilt på banksidan, menar Martin Blomdahl.
- Exempelvis har grekiska banker tidigare varit stora kunder. Det segmentet är nu i stort sett helt borta. Istället inriktar vi oss på en växande marknad i Mellanöstern.
För att komma in på den marknaden har Ghada El Haddad som talar både franska och arabiska blivit en nyckelperson.
- Hon öppnade upp en för oss ny marknad så att staterna i Mellanöstern nu mer och mer efterfrågar den Europastandard som vi använder. Och också för servicen är det otroligt värdefullt att kunder kan ringa och ställa frågor på franska och arabiska.
Kina är en annan lovande marknad där Robur samarbetar med en lokal kontakt.
Företaget satsar årligen flera miljoner på olika utvecklingsprojekt tillsammans med externa partners.
Maskinlinsta
Amada HFE 8025 presskraft 80 ton, arbetslängd 2500mm, 7 axlar y1, y2, x1, x2, z1, z2, r
Amada stans/nibbler AC 2510 NT
Historia:
Företaget grundades 1970 i Göteborg av nuvarande ägaren Bo Blomdahl tillsammans med två kompanjoner. Sonen Martin är idag vd och marknadschef. Sonen Peter är teknisk chef.
I början av 80-talet flyttades verksamheten till Slöinge. I början av 90-talet började man utveckla egen elektronik och 1997 startade man egen tillverkning av värdeskåp.
