Tre stålmän delar på stålpris
Det är fjärde gången som det av Kami forskningsstiftelse instiftade ”Kami-priset till framstående stål- och metallforskare” delas ut. De tre ingenjörerna erhåller priset ”för kommersiellt framgångsrik process- och produktutveckling av seghärdad stålplåt med balanserad hårdhet/seghet och med kontrollerad planhet, skärbarhet, bockbarhet och svetsbarhet.”
– Syftet med Kami-priset är att det ska rikta uppmärksamheten på de institutioner, företag och medarbetare som bidragit till forskning och utveckling inom våra branscher. Priset ska även stärka intresset för tekniska yrkesval, för utbildning och forskning inom svensk stål- och metallindustri och för industrirelevanta forskningssatsningar, säger Krister Källström, professor och vd för Kami Forskningsstiftelse med anledning av offentliggörandet av 2014 års Kami-pristagare.
Ursprungligen tillverkades främst fartygsplåt i Oxelösund, men i och med varvskrisen i slutet av 1970-talet föll marknaden för sådan plåt bort. Utgående från utveckling under 1960-talet, riktade SSAB då sitt focus mot seghärdad plåt och bolaget har nu 40 års erfarenhet, är marknadsledare, har hela världen som marknad och har tillverkning även i USA. Tjocklekarna är från 3 till 160 millimeter och bredderna upp till drygt 3 meter. Tillverkningen i Oxelösund sker genom masugn, LD, skänkavgasning, stränggjutning, valsning, värmning, vattenkylning och riktning, samt i vissa fall anlöpning.
Plåten ska vara plan, ha jämna egenskaper och kunna skäras, bockas och svetsas. Vidare ska marknaden kunna övertygas. För att uppnå detta har ett framgångsrikt forsknings- och utvecklingsarbete drivits i Oxelösund under ledning av de tre pristagarna.
Bertil Ahlblom har framgångsrikt hämtat relevant kunskap från den akademiska forskningen och tillämpat den i praktisk process- och produktutveckling i mycket stor skala. Han har lett framtagningen av sammansättningar för en serie stål. Bl a med balanserad låg halt kol för önskad hårdhet och lägsta svavel- och kvävenivåer för att nå bra seghet i både plåt och svetsförband. Han är född 1947, uppvuxen i Katrineholm, bergsingenjör 1970 och teknologie doktor 1977. Anställd vid SSAB 1982, i Oxelösund sedan 1984, efterhand mångårig chef för produktutveckling med inriktning på konstruktionsstålen WELDOX. I dag specialist inom produktutveckling vid SSAB.
Anders Carlestam har varit direkt engagerad i de härdlinjer som byggts i Oxelösund och den som byggts i USA. Erfarenheter från tidigare härdlinjer har styrt konstruktionen av nya. Centralt i processen är kylsteget. Han är född 1963, kemiingenjör i Gävle, bergsingenjör KTH 1988. Anställd vid SSAB Oxelösund 1988. Arbetade först med FEM-beräkningar kring Oxelösunds tillverkning av härdad grovplåt för att från 1992 utveckla tekniken för härdning. Med systematisk försöksplanering lyftes de urspungliga härdlinjerna till nya nivåer. År 2000 gick det första egendesignade härdverket för tunna plåtar i drift, följdes av grovplåtshärdverket 2008 och 2012 härdverket i USA. Tekniken är unik och världsledande. Han har även utvecklat härdugnar, riktverk och mätsystem tillsammans med leverantörer i Oxelösund och USA.
Claes Löwgren har studerat nötning av stålplåt inom i första hand gruv- och mineralindustri. Elementärt är att hårdare plåt slits mindre vid kontakt med hårda mineralkorn. Claes Löwgren har utvecklat en modell för abrasivt slitage (uppstår när material transporteras över en yta) som förklarar när och varför detta gäller. Han är född 1953, uppvuxen i Oxelösund, civilingenjör Maskin KTH 1980. Anställd 1983 vid SSAB i Oxelösund, kort därefter chef för applikationsutvecklingsgruppen med huvudinriktning ”Slitplåt”, det vill säga det vill säga Hardox i olika kvaliteter. Utvecklare av ”Den relativa slitagemodellen”. Ledare av marknads- och affärsprojekt och på senare tid projektkoordinator för Hardox och Weldox.
På första bilden Bertil Ahlbom och Anders Carlestam och på den andra bilden Claes Löwgren